Sedan finanskrisen tog fart har de svenska bankerna reserverat totalt 15 miljarder kronor för kreditförluster i Baltikum. Samtidigt riskerar de svenska skattebetalarna omkring 23 miljarder kronor genom olika lån till regionen.
I höstbudgeten har den svenska regeringen reserverat motsvarande 7,5 miljarder kronor för nödlån till Lettland genom IMF.I budgeten kan man läsa att eftersom ”det är svårt att säkert bedöma Lettlands betalningsförmåga och förutsättningar för återhämtning går det inte att fullständigt utesluta risken för en omfattande betalningsinställelse”.
Villkoren för lånen uppges ännu inte vara satta.
- Risker finns alltid, men den bedömning vi gör i dag är att de kan hantera det här, säger Mattias Persson, chef för finansiell stabilitet på Riksbanken.
Förutom nödlånen genom IMF har Sverige även avtal om lån till Estland och Lettland genom Riksbanken. Den lettiska centralbanken kan låna totalt 500 miljoner euro, omkring 5,2 miljarder kronor mot att Sverige får lettiska. Samtidigt har Estland också fått en kredit på totalt 10 miljarder kronor mot att Sverige får estniska Kroon.
– Naturligtvis är det så att de svenska bankerna är stora i de baltiska och de lettiska ekonomierna. Riksbankens del har varit en korttidsfinansiering i väntan på lån från IMF och EU, säger Mattias Persson, chef för finansiell stabilitet.
De tre svenska bankerna Swedbank, SEB och Nordea har gjort reserveringar för kreditförluster i Baltikum på drygt 15 miljarder kronor sedan finanskrisen tog fart. Än så länge är nivån rätt så beskedlig och betyder att skattebetalarna i dagsläget riskerar mer pengar än de svenska bankerna.
Men beroende på utvecklingen i Lettland den kommande månaden, kan situationen komma att förändras radikalt.
Enligt en bankanalytiker skulle en devalvering innebära att de svenska bankerna i runda slängar förlorar dryga 20 procent av sin utlåning i regionen. Det motsvarar över 85 miljarder kronor.
- Man bör utgå från att det blir en devalvering i sin analys för risken är så pass stor för det, säger Mattias Sundling, chefsekonom på HQ Bank.
Dessutom filar den lettiska regeringen i skrivande stund på ett lagförslag som skulle innebära att bolånekunder i landet inte längre blir skyldiga summan av sina lån till banken, utan bara värdet på fastigheten.
Det skulle öka bankernas kreditförluster ytterligare.
- Om Lettland driver igenom det här lagförslaget och samtidigt genomför en devalvering av valutan är min kvalificerade gissning att bankerna rätt så omgående behöver skriva av en tredjedel av sina utstående lån, säger Per Grønborg, analytiker på Danske Markets.