Staten vill vässa kampen mot ekonomisk brottslighet. I ett första skede ska Ekobrottsmyndigheten få mer pengar. Men regeringen funderar på att gå ännu ett steg – och ge myndigheten klart mer makt i jakten på fifflare.
Det var bara ett par år sedan som hela Ekobrottsmyndighetens existens var hotad. En utredning föreslog att verksamheten skulle läggas ned.
Nu vill i stället regeringen undersöka möjligheten att samla all ekonomisk brottsbekämpning under ett och samma tak hos Ekobrottsmyndigheten, EBM. Myndigheten kan i framtiden ges nationellt ansvar för all polis- och åklagarverksamhet relaterad till ekonomisk brottslighet.
I dag lyder inte alla åklagare och poliser som sysslar med ekobrottsutredningar under EBM. Tanken är att göra arbetet mer effektivt.
– Vi behöver ständigt se vad som går att göra för att ännu bättre komma åt brottsligheten. En del i detta är att se om det går att uppnå effektivitetsvinster genom att samla all polis- och åklagarverksamhet avseende ekobrott vid en och samma myndighet, säger justitieminister Beatrice Ask till DN Ekonomi.
Men redan till nästa år får myndigheten möjlighet att utöka verksamheten. Anslagen, de pengar som myndigheten får för att driva sin verksamhet, höjs. EBM får ytterligare 10 miljoner kronor att röra sig med.
– En del av pengarna är avsedda för att vi ska fortsätta att bekämpa den grova organiserade brottsligheten som har kopplingar till ekonomisk brottslighet och där kommer vi att öka våra insatser, säger Gudrun Antemar, EBM:s generaldirektör.
Men pengarna ska även räcka till annat. Ekobrottsmyndigheten lägger ned stora resurser för att hantera anmälningar om finansmarknadsbrott som kursmanipulation eller insiderbrott.
En av Ekobrottsmyndighetens mer kända utredningar rör den stora insiderhärvan. I dag inleds den stora rättegången mot de åtalade, däribland dem som i medierna kallas Cevianmannen och Nordeamannen.
De åtalade i denna insiderhärva lyckades gömma tiotals miljoner kronor, trots att Ekobrottsmyndigheten satsat mycket resurser på att beslagta pengar vid misstänkta brott.
Gudrun Antemar tycker att arbetet med att förverka pengar som tjänats vid brott kan förbättras, även om hon inte vill kommentera insidermålet specifikt.
– Det är inte svårt att gissa sig till att det finns mycket pengar kopplade till finansmarknadsbrott. Den brottsutbytesenhet vi har skapat för att beslagta pengar är relativt ny så självklart finns det en god potential att fortsätta att förbättra arbetet. De kommer att få ökade resurser, säger hon.
Gudrun Antemar ser gärna att myndigheten får en större roll.
– Vi har ökat vår förmåga att bidra till brottsbekämpningen utan geografiska eller organisatoriska gränser. Kommer utredningen fram till att lägga mer verksamhet under Ekobrottsmyndighetens paraply kommer vi att bidra till detta på ett positivt sätt, säger generaldirektör Gudrun Antemar.