I går presenterade Postnord, tidigare Posten, att bolaget måste spara en miljard kronor. Dagen innan var det delstatliga bankjätten Nordea som ska minska personalstyrkan med 2 000 anställda. Och Vattenfall som fått både ny vd och ordförande på kort tid står också inför nödvändiga stora ingrepp.

Svensk-danska Postnord kämpar med en sjunkande omsättning och ett resultat som inte riktigt vill lyfta. På tisdagen sjösatte den nye koncernchefen Lars Idermark ett besparingsprogram på en miljard kronor med sikte att skära i administrationen.
Grovt räknat brukar en miljardbesparing betyda att omkring ett tusental anställda får gå om allt tas på personalkostnadssidan. Närmare besked om antal och vilka grupper som berörs kommer enligt Lars Idermark "under hösten".

– Det är klart att det kommer att få personalkonsekvenser, det kan jag inte sticka under stol med, säger Lars Idermark.

Kjell Strömbäck, ordförande för fackförbundet ST inom Posten, räknar med att medlemmar i hans fackförbund kommer att drabbas.

– Hur många som det gäller har jag ingen uppfattning om nu. Vi ska ha ett nytt möte om några veckor igen och sedan kommer vi att jobba med det under hela hösten, säger Strömbäck och bedömer att det ska bli klart före årsskiftet.
Inte heller helstatliga Vattenfall når regeringens avkastningskrav. För bolaget var det ett hårt slag när Tyskland tidigare i år beslutade att avveckla sin kärnkraft. I delårsrapporten i somras sänkte det tyska beslutet Vattenfalls rörelseresultat med hela tio miljarder kronor.

Norrmannen Øystein Løseth är relativt färsk på vd-posten och ordförande Lars Nordström är helt ny. Företaget är inne i en stor omställning där man säljer av verksamheter i bland annat Belgien och Polen. Hösten 2010 beslutade bolaget om ett sparprogram samt att dra ned på investeringarna, men det beslutet togs alltså innan tyskarnas stopp för kärnkraft.

Nya chefer brukar innebära uppstramning, besparingar och påverkan för de anställda. Och i de statligt ägda bolagen har det varit många skiften på topposterna.
Apoteket AB fick förra året ny vd då Ann Carlsson efterträdde Stefan Carlsson. Apoteket långsiktiga mål är en avkastning på eget kapital på 20 procent, ett mål som är långt ifrån uppnått. Bolaget har dock för närvarande inga planer på att skära i kostnader.

– Men vi ser givetvis över våra kostnader med den konkurrensutsatta marknaden, säger Maria Cserhalmi på Apotektets presstjänst.

I somras slutade också Eva Cederbalk som vd för bank-och bolåneinstitutet SBAB. Ny vd har också anlänt till SAS och en ny ordförande har stigit på SJ-tåget.
Både SJ och SAS känner liksom Telia Sonera dessutom av mer eller mindre av vikande intäkter. Telia Sonera är inne i ett teknikskifte där intäkterna och vinsterna från samtalen sjunker och ska vägas upp av inkomster från datatrafiken. I vintras drog bolaget därför igång ett nytt sparprogram i Sverige och Finland.

SAS har ett sparprogram som löper och som under 2011 och 2012 ska ge en effekt på 2 miljarder kronor. SAS-chefen Rickard Gustafson är inte redo att "blåsa faran över" för flygbolaget.

SJ fick ny styrelseordförande förra veckan då Jan Sundling efterträdde Ulf Adelsohn. Statens krav på SJ är en avkastning på 10 procent på eget kapital. Det ska ses som ett genomsnitt över fem år. SJ anger själv att bolaget inte klarar målet.

Regeringen är väl medveten om att flera av de statliga företagen inte når de uppsatta avkastningsmålen.

– Men det finns inget skäl att förändra avkastningsmålen därför att man inte når upp till dem under ett enskilt år. Men vi gör årligen en översyn av relevansen av nivåerna för till exempel Vattenfall och SJ, säger Jonas Iversen, departementsråd på finansdepartementet med ansvar för de staltiga företagen, och tillägger att det kan bli förändringar inom det närmaste året eller åren.