Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Statligt alternativ slår dyra PPM–rådgivare

Grafik: Jonas Backlund

Allt fler svenskar anlitar rådgivare och betalar extra avgifter för att få hjälp med sina PPM-fonder. Men rådgivarna har presterat sämre än det statliga alternativet för soffliggarna det senaste året, visar DN:s granskning.

Enligt den senaste uppskattningen tar cirka 700 000 svenskar hjälp av rådgivare för att slippa välja fonder själva i premiepensions­systemet.

Flera av rådgivarna tar ut en årlig avgift som ligger på 500–900 kronor utöver den förvaltningsavgift som tas ut i fonderna i vilka kunderna får sina pengar placerade. Bolagen motiverar den extra avgiften med att det också ingår kringtjänster som rådgivning och efterlevandeskydd. En del av rådgivarna tar bara betalt genom de egna fonderna.

Rådgivarna lovar ofta mycket i sin marknadsföring. ”Vi bevakar och placerar din premiepension där den får bäst avkastning” och ”våra kunder är extremt nöjda med fondens resultat” är några saxade uttryck från hemsidor.

För sparare har det tidigare varit omöjligt att jämföra förvaltarnas prestationer eftersom resultaten inte kontrollerats av någon oberoende part. Men sedan något år tillbaka har flera rådgivare egna fonder i PPM-systemet och då blir jämförelsen lättare.

DN har granskat avkastningen för tolv olika rådgivares fonder det senaste året. Sex av bolagen tar ut en extra årlig avgift. Granskningen visar att bara 1 av de 40 fonderna har nått en avkastning i nivå med AP7 Aktiefond som är basen i det statliga icke-valsalternativet AP7 Såfa. I de flesta fall ligger avkastningen långt efter icke-valsalternativet.

AP7 Aktiefond har vuxit med 21 procent, enligt analysföretaget Morningstar. Den som hade 70 000 kronor på sitt PPM-konto för ett år sedan har kunnat se sina pengar växa med 14 700 kronor på ett år.

Den fond som kommit närmast bland rådgivningsbolagen har haft en avkastning på 20 procent. De som kom sedan hade en avkastning på 16 till 18 procent, vilket gett flera tusenlappar mindre i portföljen för spararen jämfört med det statliga alternativet. I de flesta fall har resultatet varit sämre än så. De kunder som betalat en extra avgift har alltså fått lite valuta för pengarna.

– Det har varit en period där aktiemarknaderna gått upp mycket och det gynnar AP7 Aktiefond eftersom det finns en hävstång i förvaltningen, säger Mats Öberg, chef för fond­enheten på Pensionsmyndigheten.

Han pekar på att avgifterna i fonderna är högre än genomsnittet totalt inom premiepensionen och avsevärt högre än AP7 Aktiefond.

– Det vi säger generellt är att det är sällan de här tjänsterna lönar sig att köpa och att man bör beakta de höga avgifterna. De framstår inte som några lysande alternativ, bland annat om man tittar på värdeutvecklingen. Vi har en skeptisk hållning till värdet av de här tjänsterna, menar Mats Öberg.

Flera av rådgivningsbolagen har varit i blåsväder det senaste året. I juli polisanmäldes Strategi Placering och granskas av både Ekobrottsmyndigheten och Finans­inspektionen. Bolaget tog över kunder från ett annat bolag, Positiv ­Pension, och flyttade över spararnas pengar till en annan fond. Strategi Placering menar att polisanmälan är ogrundad.
Flera av rådgivningsbolagen har också mot vite förbjudits att använda olika former av marknadsföring mot kunderna. Det handlar om Positiv Pension, Svensk Fondservice och Prognosia.

Positiv Pension har i dagarna lämnat in en konkursansökan på egen begäran.

Fakta: Premiepensionssystemet

Den del i det allmänna pensionssystemet där svenskarna själva får välja fonder där en del av ens pensionskapital ska placeras.
2,5 procent av lönen sätts av till premiepensionen. Den som inte gör något eget fondval får sina pengar placerade i det statliga icke-vals­alternativet AP7 Såfa.
Systemet har varit ifrågasatt och en översyn pågår och förändringar lär komma framöver.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.