Den ekonomiska krisen i Grekland riskerar att sprida sig till fler länder. Greklands pengar är snart slut och landet verkar inte klara av de dramatiska samhällsförändringar som krävs.
Den europeiska valutaunionen står inför sin hittills största utmaning någonsin. Greklands oförmåga att hantera sin statsbudget och genomföra politiskt mycket impopulära reformer framstår som alltmer uppenbar.
– Det politiska åtagandet bland euroländernas politiker är stort, men förtroendet för eurosamarbetet har definitivt naggats i kanten bland exempelvis tyska och franska väljare. De är väldigt trötta på att behöva stödja sina sydliga grannländer, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.
Frågan är om Grekland ska beviljas nya lån eller tvingas in i en konkurs genom en kraftig nedskrivning av den galopperande statsskulden.Flera ekonomiska bedömare har börjat varna för en situation liknande den som uppstod efter den amerikanska affärsbanken Lehman Brothers krasch 2008.
– Det är viktigt att de europeiska bankerna genomför stresstester och ser över vad som händer med balansräkningarna om Grekland skulle ställa in betalningarna. Troligtvis behövs nytt kapital i form av nyemissioner till många banker, säger Cecilia Hermansson.
Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker har utlovat mer ekonomisk hjälp till Grekland under förutsättning att landet lever upp till kraven på strukturreformer och privatiseringar av bland annat statliga bolag.
Den socialistledda Pasok-regeringens planer på nedskärningar och höjda skatter har dock mötts av kraftigt politiskt motstånd.
Framför allt har högeroppositionen satt sig på tvären när det gäller de föreslagna skattehöjningarna men ställer upp på privatiseringar av stora delar av den offentliga sektorn.
Fackföreningsrörelsen däremot vill inte se att privatiseringarna blir så omfattande och går så snabbt, och har hotat med både demonstrationer och en ny generalstrejk.
– Det här är ett allvarligt läge. Grekernas reformtakt har stannat av och därmed äventyras utbetalningarna från Internationella valutafonden, IMF. De flesta vill dock undvika smittoeffekter till andra länder och föreslår därför fortsatt hjälp, säger Cecilia Hermansson.
Riskpremierna på statsobligationsräntor är nu så stora att även Spanien och Island kan komma att behöva stödpaket från EU.
Budskapet från EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn är att löptiderna för Greklands lån skulle kunna förlängas, men först när Grekland kommit i gång med sitt planerade privatiseringsprogram.