Maria Ström arbetade som sjuksköterska när hon blev sjuk för ungefär fyra år sedan.
- Jag har kroniskt trötthetssyndrom, säger hon.
De första åren var hon helt sjukskriven men för ungefär två år sedan började hennes rehabilitering. I vintras blev hon av med sjukpenningen och fick i stället tidsbegränsad sjukersättning i ett år framåt.
När hon ville försäkra sig om att hon skulle kunna öka sin arbetstid även med sjukersättning blev reaktionen inte den hon hoppats på.
- Det tog två veckor att få ett besked och handläggaren suckade och sade att det var meningen att jag skulle vänta i ett år innan jag gick upp i arbetstid, säger Maria Ström.
Till slut fick hon ett löfte om att det skulle gå att öka arbetstiden under det närmaste året. Och nu arbetar hon tolv timmar i veckan i stället för tio.
- För mig har det varit en fråga om att sakta öka arbetstiden med timmar och halvtimmar och jag är glad för att jag orkar arbeta två timmar till, säger Maria Ström.
Paradoxalt nog förlorar hon pengar på att arbeta mer. Varje månad går hon miste om ungefär 1.000 kronor jämfört med om hon nöjt sig med tiotimmarsveckan. Det beror på att det bara går att vara sjukskriven 25, 50, 75 eller 100 procent.
När Maria Ström arbetar tolvtimmarsvecka kommer hon upp i 30 procent vilket gör att hon bara kan vara sjukskriven 50 procent. De resterande 20 procenten tvingas hon ta tjänstledigt utan lön.
- För mig är det viktigaste att få jobba den tid jag orkar. Jag tror att det är jätteviktigt för mig om jag ska bli bättre, säger hon.
Maria Ström klarar att ta den ekonomiska förlusten eftersom hon har en man som arbetar och de inte har dragit på sig stora fasta utgifter. Men hon är övertygad om att sjukskrivna drar sig för att gå upp i arbetstid när de förlorar pengar på det. Speciellt de som är ensamstående.
Maria Ström understryker att hon inte efterlyser ett nytt system för alla sjukskrivna. Utan det är de som varit borta en längre tid från jobbet som ska kunna komma tillbaka i sin egen takt.
- Jag skulle vilja ha ett mer flexibelt system för långtidssjukskrivna och jag är säker på att försäkringskassan skulle tjäna på det, säger hon.
Bengt Sibbmark, departementsråd på socialdepartementet, framhåller att det är en förändring till det bättre att det går att vara sjukskriven i fyra olika nivåer.
- Problemet är att det är svårt att avgöra exakt hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. Det måste finnas någon schablonisering och vi har valt att ha lite grövre mått, säger han.
Bengt Sibbmark säger att frågan om att förändra systemet så det blir mer flexibelt har kommit upp med jämna mellanrum. Och han vill inte utesluta att det kan förändras åt det hållet.
- Men det är svårt att hitta ett absolut rättvist system, säger han.