De extremt låga räntorna på bostadslån är snart ett minne blott. Boräntorna stiger och fler väljer att binda sin räntor. Samtidigt fortsätter utlåningen i nästan samma takt som förut.
De räntor som hushållen får betala för sina lån fortsatte upp i juni, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Den genomsnittliga räntan på nya låneavtal låg då på 2,4 procent, jämfört med 2,2 procent i maj.
Lägst var räntorna till hushållen i december 2009, med ett snitt på 1,9 procent. Trenden med stigande räntor har pågått under hela första halvåret i år och i juli tog Riksbanken det första steget på resan mot radikalt höja boräntor. Den höjde då den viktigaste styrräntan, reporäntan, med 0,25 procentenheter till 0,5 procent.
Den viktigaste anledningen till det var att svensk ekonomi börjat ta fart igen. Arbetslösheten har vänt nedåt och Riksbanken räknar med riktigt hög tillväxt de närmaste åren. Därför ansåg Riksbanken att det var dags att avskaffa det senaste årets låga krisränta.
Efter det beslutet väntar en lång serie räntehöjningar som kommer att bekymra många skuldtyngda husägare. Redan till jul väntas reporäntan att vara uppe i 1,0 procent för att 2013 vara uppe på den mera normala nivån cirka 4 procent.
Det innebär att den rörliga boräntan då kommer att ligga ytterligare någon procent däröver.
Den som oroas över ökade boendekostnader men ändå vill behålla rörlig ränta råds av privatekonomer att sätta av en buffert varje månad, som om räntan vore 5—6 procent, minus ränteavdrag.
Takten på utlåningen till hushåll är stabil, men har avtagit något, enligt SCB.
Vid utgången av juni hade hushållen lån hos de finansiella instituten på 2 428 miljarder kronor, varav bostadslånen uppgick till 1 625 miljarder kronor. Hushållen hade även konsumtionslån för 155 miljarder kronor. Tillväxttakten för bostadslån var 10,5 procent medan den för konsumtionslån var 5,0 procent, enligt SCB.
Majoriteten av bostadslånen tas med rörlig ränta, men andelen som väljer bunden ränta ökar, från 21,3 procent i maj till 28,3 procent på nya lån.