Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Stora prisraset hårt slag mot oljenationer

Oljeprisraset slår hårt mot världens oljeexporterande länder. Och priset förväntas förbli lågt det kommande året. Följden kan bli social oro och ökade geopolitiska spänningar som kan få auktoritära regimer på fall.

Oljepriset nådde nya bottennivåer på måndagsmorgonen när priset per fat gick under 29 dollar, den lägsta nivån på 13 år. Sedan rekordnivån på 126,65 dollar per fat i april 2011 är raset dramatiskt, en nedgång med 77 procent.

Det är ovälkomna nyheter för alla oljeexporterande länder som redan nu kämpar med att hålla uppe sina ekonomier med nuvarande prisnivå. Och någon omedelbar nedgång i priset är inte i sikte, enligt de flesta bedömare. Flera tror att priset kan gå ända ned till 20 dollar per fat.

– Jag räknar med att oljepriset kommer att vara fortsatt lågt under 2016 om inget oväntat inträffar, som en konflikt i eller med ett oljeexporterande land, säger Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som för närvarande forskar vid Oxford.

Läs mer: Analys: Rysslands makt svagare när ekonomin krymper

Orsakerna till nedgången är flera. Förutom att USA har ökat utbudet genom sin utvinning av så kallad skifferolja så har lägre efterfrågan från det senaste decenniets tillväxtmotor, Kina, pressat priset.

Nu ger dessutom västs beslut att lyfta sanktionera mot Iran, som har världens fjärde största oljereserv, ytterligare bränsle på prispressen. Landet har meddelat att det snabbt kan tillföra marknaden en halv miljon fat olja per dag och ganska snart vara uppe i en produktion på en miljon fat.

Därmed är ytterligare en aktör inne och krigar om intäkterna och andelarna på oljemarknaden. Och till skillnad från tidigare gånger när oljepriset gått ned har de oljeproducerande ländernas samarbetsorganisation Opec den här gången valt att inte skruva åt kranarna och begränsa utbudet. I stället har världens ledande oljeexportör Saudiarabien gett sig in i ett krig om marknadsandelar.

Men de låga nivåerna kan få långtgående konsekvenser. Flera av världens oljeexporterande ekonomier behöver ett klart högre oljepris än dagens för att gå runt. Enligt de så kallade break even-priser som IMF har räknat ut, vilka anger det pris som krävs för att budgeten ska gå ihop, så behöver exempelvis Saudiarabien, världen största oljeexportör, ett pris på runt 100 dollar per fat och Ryssland ett pris på över 70 dollar.

Förblir priserna på de här låga nivåerna kan det få allvarliga följder, menar Niklas Rossbach.

– Säkerhetspolitiskt är risken att länderna inte längre kan betala för de bidragssystem som kanske gör att medborgarna accepterar ett auktoritärt styre. Så länge vardagen är försörjd accepterar man ett auktoritärt styre, säger Niklas Rossbach.

I förlängningen är risken social oro, det kan exempelvis drabba Saudiarabien, menar han.

I Ryssland och Saudiarabien är de ekonomiska följderna redan kännbara. Den ryska ekonomin väntas sjunka i år samtidigt som inflationen är på väg upp. Statliga pensioner har frysts och neddragningar har skett på flera håll i budgeten.

– Tidigare har Putin använt hög ekonomisk tillväxt som ett sätt att betala för inskränkningar i fri- och rättigheter, det har köpts mot högre levnadsstandard. Men sedan ekonomin började gå dåligt har man slagit om till ett propagandistiskt tonläge som går ut på att man ska känna sig stolt över att vara ryss, säger Susanne Oxenstierna, expert på rysk ekonomi vid FOI.

Den ryska regeringen är nu ute och förbereder folket på hårdare tider och varnar för en situation likt den efter finanskrisen 1998.

– Vår uppgift är att anpassa budgeten till den nya verkligheten Om vi inte gör det så kan samma sak hända som 1998 och 1999, när människor betalar genom inflation för vad vi inte har gjort, sade Rysslands finansminister Anton Siluanov enligt nyhetsbyrån Tass för en vecka sedan.

Då tvingades Ryssland att ställa in betalningarna och inflationen steg i höjden.

För Saudiarabien, som till 90 procent är beroende av intäkter från oljeindustrin, gräver det låga priset djupa hål i statskassan. I år rusar budgetunderskottet upp mot 15 procent av BNP. Nu har landets ledning börjat diskutera vissa indragningar i sin generösa välfärdspolitik och företag har dragit ned på personal. Diskussioner om privatiseringar har också inletts och det pratas om att sälja andelar i det statliga oljebolaget Aramco, värt över tusen miljarder dollar.

Men även länder som Nigeria eller Venezuela är kraftigt beroende av oljexport och riskerar social oro om priset förblir lågt.

– Dessutom ökar risken för spänning mellan olika aktörer som Saudiarabien och Iran, säger Niklas Rossbach.

Frågor & svar.

Oljepriset åker utförsbacke i ett allt snabbare tempo. Sedan början av året har priset gått ned med över 20 procent och nått sin lägsta nivå på 13 år. DN reder ut varför och hur det påverkar.

1 Oljepriset har sjunkit kraftigt i början av året, bara förra veckan sjönk det med tio procent och på måndagsmorgonen gick det under 29 dollar per fat. Vad beror det på?

Utvecklingen är fortsättningen på en nedåtgående trend sedan början av 2014 då priset var uppe på runt 110 dollar per fat. Huvudorsaken till fallet i inledningen av året är oro för att Kinas ekonomi är på väg att slå av på takten. Därmed minskar också efterfrågan på olja och priset sjunker. Att dessutom den kinesiska valutan, yuanen, förlorat i värde på senare tid bara ökar pressen nedåt. En svagare valuta gör den kinesiska importen dyrare och riskerar att dämpa efterfrågan på olja ännu mer.

Men i det längre perspektivet beror nedgången också på att utbudet av olja har ökat markant sedan USA började utvinna skifferolja och gjorde sig mindre beroende av oljeimport. Att dessutom sanktionerna mot Iran släpptes på lördagen ökar utbudet av olja ytterligare.

2 Vid tidigare oljeras har oljekartellen Opec, med Saudiarabien i spetsen, skruvat åt kranarna för att få upp priset. Varför har inte det skett den här gången?

Regimen i Saudiarabien befarar att landet ska förlora marknadsandelar i bland annat Kina och har därför valt att inte minska utbudet. Dessutom vill Saudiarabien sätta käppar i hjulet för USA:s produktion av skifferolja. Förhoppningen är att den amerikanska utvinningen ska krympa om oljepriset är lågt och lönsamheten sjunker. Men hittills har taktiken misslyckats, utvinningen av skifferolja har fortsatt att öka, om än inte i samma takt som förut.

3 Hur lågt kan oljepriset sjunka?

Det är det ingen som vet. Erfarenheten säger att det alltid kommer till en punkt där efterfrågan ökar och priset går upp igen. Men flera prognoser på senare tid räknar med att den vändpunkten dröjer och att priset kan sjunka ned mot 20 eller till och med 10 dollar per fat. Anledningen är att det inte syns några tecken på att utbudet är på väg att sjunka och att en politisk spricka mellan Iran och Saudiarabien minskar sannolikheten för att de två ska komma överens om att minska oljeproduktionen.

4 Vad innebär ett lågt oljepris för Sverige och världsekonomin?

Ett lågt oljepris borde gynna svensk ekonomi. Visserligen är Sverige inte särskilt oljeberoende. Men ett lågt oljepris kan öka takten i resten av västvärlden och på så vis smitta av sig på svenska ekonomin. Däremot ger låga energipriser ännu djupare veck i pannan på Riksbanksdirektionen som kämpar med att få upp inflationen till målet på 2 procent.

Samtidigt tynger ett lågt oljepris alla oljeproducerande länder och givetvis oljebolagen. Ryssland, Saudiarabien, Iran, Venezuela, Nigeria, Algeriet och Norge är exempel på länder som drabbas hårt.

5 Vad betyder ett lågt oljepris för utvecklingen av miljövänliga energikällor?

Här går åsikterna isär. En del menar att ett lågt oljepris minskar trycket på att utveckla mer hållbara energialternativ. Andra hävdar att det låga oljepriset minskar lönsamheten i oljeindustrin och därmed viljan till att göra stora investeringar för att utvinna olja. Det skulle därmed öka intresset för miljövänliga alternativ.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.