Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Storbanker får böta 85 miljoner för pengatvättsbrister

01:53. Två av storbankerna straffas för att inte ha följt reglerna om penningtvätt. Bankerna har därmed gjort det möjligt att finansiera terrorism, konstaterar Finansinspektionen.

Två av storbankerna straffas för att inte ha följt reglerna om penningtvätt. Bankerna har därmed gjort det möjligt att finansiera terrorism, konstaterar Finansinspektionen. Nordea får betala maxbeloppet 50 miljoner kronor medan Handelsbanken straffavgift landar på 35 miljoner.

Finansinspektionen skriver i ett pressmeddelande att den som velat tvätta pengar hos Nordea sannolikt har kunnat göra det utan att banken haft möjlighet att upptäcka det. Även Handelsbanken får bakläxa av FI för att inte ha följt penningtvättreglerna.

Tillsammans får de två svenska storbankerna betala 85 miljoner kronor.

Enligt FI:s granskning har Nordea i flera år saknat ett effektivt system för att upptäcka och motverka penningtvätt.

Högriskpersoner som dessutom är kopplade till högriskländer som Lybien och Pakisan har ostört kunnat använda banken för sina transaktioner och syfte, enligt Martin Noréus, vikarierande generaldirektör.

- Det innebär att om personer har velat tvätta pengar eller finansiera terrorism har de med stor sannolikhet kunnat göra det utan att Nordea haft möjlighet att upptäcka det. Det är mycket allvarligt, konstaterar han.

Martin Noréus vill dock inte kommentera om inspektionens granskning av de två svenska bankerna har förts vidare till finanspolisen.

– Vi avslutar vår undersökning här. Vi utreder inte brott, det är en uppgift för finanspolisen, säger han.

På en pressträff i hos Finansinspektionen förtydligar FI varför bankerna sanktioneras.

Nordea har under flera år inte följt penningtvättsreglerna, enligt FI. Banken har inte bedömt riskerna hos olika kundgrupper och i vissa fall har Nordea inte vetat om de haft högriskunder i sin stock överhuvudtaget.

– Varje år tvättas pengar för 100 miljarder kronor, det är därför viktigt att bankerna motverkar detta. Inte minst då det annars är möjligt att finansiera terrorism, säger Martin Noréus.

– En högriskgrupp är till exempel mycket förmögna personer som ofta sprider sina tillgångar på olika konton i en rad banker, vilket ökar risken för penningtvätt, tillägger han.

Det har varit dåligt, riktigt dåligt på Nordea är chefsjuristen Per Håkanssons sammanfattning.

– Nordea kände i princip inte till att man haft ett antal högriskunder vilket är häpnadsväckande. Nordea har inte ens lyckats nå en grundläggande nivå, säger Per Håkansson. 

Han fortsätter:

– Nordea system har i princip släppt igenom vad som helst. Man får ett intryck att banken inte  intresserat sig för frågan överhuvudtaget.

Terrorforskaren Magnus Norell konstaterar att det varit känt under ganska lång tid att viss terrorfinansiering kunnat ske mer eller mindre öppet och via vanliga banker pga att kontrollen varit dålig.

- Det borde inte komma som någon överaskning, säger han.

Hans Brun, terrorforskare vid King's College i London är förvånad över Nordeas ointresse att följa regelverket.

– Det anmärkningsvärt och tragiskt, konstaterar han.

 Nu tror dock Hans Brun att terroristernas behov bankkonton trots allt är begräsat. Orsaken ska enligt hans bedömning vara att genomföra terrordåd kräver mindre summor och deras pengar söker andra vägar.

– Däremot sprider sig kunskapen fort bland kriminella var de kan tvätta pengar. Även de som ägnar sig åt flyktingsmuggling kan också ha haft goda möjligheter att flytta sina pengar tack vare Nordea, tillägger han.

Nordeas vd Christian Clausen konstaterar i ett pressmeddelande att "Vi tar mycket allvarligt på kritiken. Vi medger att vi inledningsvis underskattade komplexiteten i regelverket och resursbehovet för att fullt ut uppfylla kraven på området. Vi har emellertid vidtagit betydande åtgärder sedan 2013", skriver han .

Per Håkansson understryker att Nordea är Sveriges största bank med internationell arena.

– Handelsbanken som straffas vid sidan har gjort vissa bedömningar om högriskunder med följt i stort sett samma modell som gäller granskningen för alla vanliga kunder, säger FI:s chefsjurist

Det är inte första gången Nordea straffas av FI.  2013 fick banken anmärkning och en hög straffavgift för att ha brutit mot penningtvättsreglerna och EU:s sanktionsförordningar. Det beslutet gällde dock andra brister än de som nu uppmärksammats men bekräftar ändå bilden av en bank som har haft problem med att följa penningtvättsregelverket.

FI ger nu Nordea en varning tillsammans med den högsta möjliga straffavgiften på 50 miljoner kronor. Handelsbanken får betala 35 miljoner kronor för sina brister och en erinran.

- Vi ser mycket allvarligt på Finansinspektionens kritik och kommer att vidta de åtgärder som behövs, säger Johan Wallqvist, presschef på Handelsbanken.

Även de två andra storbankerna SEB och Swedbank har ingått i undersökningen, där FI har gjort stickprov för att se hur bankerna har hanterat höga befattningshavare. Det har gjorts omkring 100 stickprov per bank.

- Men de (SEB och Swedbank) får inga sanktioner, säger Martin Noréus.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.