Räntan
Storbankerna låter kunderna ta notan
Publicerat 2008-12-04 23:00
Gapet mellan Riksbankens reporänta och de rörliga boräntorna är fortfarande för stort. Att flera banker beslöt att sänka räntorna i går hjälper inte. Storbankerna fortsätter att tvinga kunderna att betala för de egna misstagen.
Dela med andra:
DN Teman i artikeln
Räntan
- Senaste nytt
- Banker höjer boräntor
- Lägre räntor
- Analytiker: Kronlyft kan bli kortvarigt
- LO tror inte att löneökningar ger höjd ränta
- DN:s Johan Schück: ”räntehöjning väntas nu till sommaren”
- Justeringen av räntebanan överraskar analytiker
- Riksbanken rör inte räntan
- Riksbanken sitter still i räntebåten
- Räntorna upp, kronan starkare
- Ingves kan få nytta av sin utslagsröst
- Krönikor
- Ännu lägre ränta inte uteslutet
Tillhör du de hundratusentals svenskar som har bolån har du all anledning att studera räntetabellerna extra noga framöver. Särskilt om du har rörlig ränta eller bundna lån som ska läggas om den närmaste tiden.
För det är långt ifrån säkert att din bank tillhör dem som har den förmånligaste räntan.
Det mesta pekar på att det kan löna sig att ha rörlig ränta eller åtminstone vänta ett tag med att binda. Riksbanken gör bedömningen att reporäntan ligger kvar på 2 procent hela nästa år så det bör dröja innan boräntorna går upp igen.
Som trenden är nu verkar flertalet av bolåneinstituten lägga sig på en tremånadersränta kring 3,95 procent den här veckan. Det troligaste är att räntorna åker ned ännu ett snäpp i slutet av nästa vecka.
Men det är långt kvar innan skillnaden mellan reporäntan och genomsnittsräntan för de rörliga bolånen hamnar på normal nivå. Skillnaden brukar vanligtvis vara ungefär 1 procentenhet, vilket skulle betyda en rörlig boränta på ungefär 3 procent.
Beräkningar som räntesajten Compricer gjort visar att skillnaden mellan reporäntan och genomsnittet av de rörliga boräntorna var 0,89 procentenheter den 1 mars i år. I oktober, när finanskrisen härjade som värst, var räntegapet hela 2,05 procentenheter.
Räntegapet är bankernas sätt att visa att de tycker att kunderna ska står för notan. I stället för att låta aktieägarna ta smällen i form av lägre vinst. Bankernas förklaringar att finanskrisen gjort det dyrt för dem att låna pengar ekar allt- mer ihåligt ju mer finanskrisen klingar av.
Ett bra sätt att mäta bankernas lånekostnader är Stibor, den ränta de betalar när de lånar av varandra.
I oktober kostade ett tremånaderslån mellan bankerna 5,60 procent. På torsdagen sjönk Stibor till 2,73 procent, och fler sänkningar är att vänta.
Att räntegapet finns kvar är svårt att tolka på något annat sätt än att bankerna vill tjäna så mycket pengar som möjligt på de kunder de har. Carl Eric Stålberg, styrelseordförande i Swedbank, har varit tydligast på den punkten.
Swedbank är en av de banker som tagit de största riskerna genom sitt engagemang i Baltikum. Nu förväntar sig tydligen banken att de svenska kunderna ska hjälpa till att täcka de väntade kreditförlusterna. Det ska bli intressant att se om kunderna håller med.
Maria Crofts
Läs mer: Räntehöjning rycker närmre
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Unionen - fackförbund
Unionen - Det största fackförbundet för det privata arbetslivet.
-
Fråga experterna
Experthjälp - Livet är enklare för den som frågar!
-
Arbetsrätt
Juristbyrå inriktad på humanjuridik, skadeståndsrätt, fastighetsrätt m.m.
