Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Storbankerna tjänar massor på ditt bolån

Totalt har Nordea, Swedbank och Handelsbanken hittills i år kammat hem nära 70 miljarder kronor på sina bolånekunder. I dag kommer SEB att plussa på den siffran ytterligare.

Finansmarknadsminister Peter Norman är kritisk och anser att det är ägarna, inte kunderna, som ska bygga upp bankernas reserver.

Sveriges fyra storbanker har ökat sina räntemarginaler kraftigt under finansturbulensen. Hittills i år har deras räntenetto stigit med mellan 6 och 20 procent visar en sammanställning DN Ekonomi gjort av bankernas senaste kvartalsrapporter. Samtidigt har bankernas samlade intäkter bara ökat med mellan 5 och 10 procent.

Rapporterna visar alltså på ett mycket tydligt gemensamt drag. Swedbank, Nordea och Handelsbanken har alla under det turbulenta europeiska bankåret 2011 passat på att höja sina bolånemarginaler rejält.

I dag är det SEB:s tur att visa korten. Ingenting talar för att den banken skulle gå mot strömmen. Fram till sista juni hade SEB:s räntenetto ökat 16 procent till 8,5 miljarder kronor. Mycket pekar på att det blir ytterligare 3–4 miljarder kronor att lägga på bankens konto där intäkterna från inlåning och utlåning samlas.

På räntemarknaden har räntan på en tvåårig bostadsobligation, den ränta som bankerna kan låna upp till på finansmarknaderna, fallit med ytterligare nästan en procentenhet. Samtidigt har den tvååriga bolåneräntan som kunderna betalar hos bankerna bara sjunkit med cirka 0,3 procentenheter.

Finansinspektionen som övervakar bankerna slog i en rapport i slutet av sommaren fast att bankernas vinstmarginaler på bolånen steg under andra kvartalet. Under hösten har den trenden fortsatt.

– Exakt hur marginalerna ser ut i dag vet vi ännu inte då det tar tid att räkna igenom vad som ingår i bankernas räntenettoposter, säger Jonatan Holst, presschef på Finansinspektionen. Nästa sammanställning från FI väntas i mitten av november.

Bankernas egen förklaring är att skuldkrisen i Europa i kombination med tuffare regler på bankerna gör att de får högre upplåningskostnader som inte syns utåt. Och att Riksbanken förmodligen låter bli att höja styrräntan i dag, torsdag, spelar ingen roll.

Finansmarknadsminister Peter Norman vill inte kommentera de enskilda bankrapporterna, men han anser att det över tid ändå ska vara ägarna som står för kostnaderna för bankernas kapitaltäckning. Är man som kund inte nöjd med de kostnader banken vältrar över på dem, byt bank, anser han.

Men mönstret är ju detsamma hos alla fyra storbankerna, räntenettot ökar kraftigt?

– Vänd då de traditionella bankerna ryggen. Det finns ett tiotal and­ra kreditinstitut där det också går att få bolån eller spara, säger Peter Norman.

Finansmarknadsministern säger också till DN Ekonomi att han överväger att införa åtgärder som kan underlätta för privatpersoner att byta bank.

– Hur en sådan lösning skulle kunna se ut vet vi inte, men det är något som vi funderar på, säger han.

Bilden blir allt tydligare i takt med att storbankernas kvartalsrapporter trillar in. De tuffare kapitaltäckningskraven är inget som aktieägarna behöver bekymra sig nämnvärt över.

Enligt Handelsbankens kvartalsrapport som kom i går, onsdag, har räntenettot ökat mycket tack vare ”stigande affärsvolymer och förbättrade räntemarginaler till följd av bankens goda fundingsituation”. I klartext betyder det att banken har ökat sin utlåning och förbättrat sina utlåningsmarginaler. Främst var det ett förbättrat räntenetto i kontorsrörelsen som gjorde att rörelseresultatet lyfte, skriver banken i sin kvartalsrapport.

Förutom att bankernas kunder sliter ihop och försvarar bankernas miljardvinster hänger många bankanställdas jobb löst. Swedbank aviserade i sin rapport kostnadsbesparingar – med undantag för rörliga ersättningar. SEB kom tidigare i höst med ett sparprogram och Nordea har sagt att man ska banta med ett par tusen jobb.

Fakta: Vi måste amortera mer på våra lån

En övervärderad bostadsmarknad ligger i mångt och mycket bakom finanskrisen. För att undvika en liknande systemkris i framtiden måste regelverk och praxis anpassas till det faktum att kreditgivare och hushåll ofta agerar kortsiktigt, skriver Statens bostadskreditnämnd (BKN) i en ny rapport.

Kombinationen av låga räntor, små krav på kontantinsats, amorteringsfria lån och marknadsvärdering leder till att hushållen skuldsätter sig för mycket, enligt BKN.

Receptet för att mota nya kriser är enligt BKN att återupprätta amorteringskulturen i Sverige.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.