Minidatorerna, eller netbooks som de också kallas, gjorde sitt intåg för tre år sedan och blev på en gång en jättesuccé, trots sina tekniska begränsningar.
De hittade en nisch bland dem som alltid ville ha en dator med sig. Särskilt bra passade de för studenter eftersom minidatorerna är lätta att ta med på föreläsningar och anteckna på.
Tidens utveckling har spelat minidatorer i händerna. En minidator är som gjord för sociala aktiviteter.
Vill man bara hålla koll på nätet, blogga, skriva med ett enklare kontorsprogram, lyssna på musik med Spotify, titta på tv, gå in på Facebook, använda Skype eller spela enklare spel på webben är en minidator riktigt praktisk.
Men det blir problem med allt som behöver mycket datorkraft, som grafikladdade spel, bildprogram eller videoredigering. Trögt är det också om man kör flera applikationer samtidigt.
Datorutvecklingen går snabbt, och för dig som vill köpa en liten dator finns det mycket att tänka på. Här är några punkter att ha i åtanke. Börja med att fundera på vilken storlek du är ute efter:
Skärmstorlek:
Mini: När minidatorerna kom hade de skärmar på 7 till 9 tum och kostade bara cirka 2.500 kronor. En kraftfull bärbar dator kunde då gå lös på 25.000 kronor.
Snabbt visade det sig att en netbook var svår att skriva på med sina små tangenter. Då blev 10,1 tum den nya standardstorleken och priset steg till 3.000–4.000 kronor.
Mellan: Nu lanseras ett nytt mellansegment, en något kraftfullare minidator i storlek mellan 11,6 och 12,1 tum. En del kallar dem netbook plus. De kostar några tusenlappar mer än en 10,1-tums minidator.
På de här maskinerna kan man titta på hd-film , spela lite mer krävande spel och göra viss fotoredigering. Men de är en praktäkta kompromiss. Visst, vid 11,6 tum känns tangentbordet avsevärt större och mer lätthanterat. Men den lilla ökningen i storlek gör att ordet mini inte känns helt adekvat.
En dryg tum och plötsligt kan det ta emot att dagligen bära en netbook fram och tillbaka. Några vägrar att ens kalla dem netbook.
Stor: För ”vanliga” bärbara pc-datorer på 13 tum har priset sjunkit drastiskt till under 10.000 kronor. Du får ut bra mycket mer kraft än med en netbook, men burkarna är betydligt tyngre att bära på och har avsevärt kortare batteritid.
Batteritid: Batteritiden för netbookdatorer varierar mellan fem och tio timmar. Nio timmar är minst dubbelt så mycket som för en vanlig bärbar dator. För normala arbetsuppgifter bör batteriet hålla minst sju åtta timmar. Tänk på att batterierna ”drar mer” till exempel när du ser på film, då sjunker batteritiden.
Tangentbord: Här gäller det att pröva själv, speciellt om du har stora händer. En del föredrar mindre tangenter med större mellanrum emellan, andra om knapparna är stora och sitter tätt.
Vissa upplever skålformade tangenter som en befrielse. Undersök också om tangenterna känns stadiga. Datorer med skärmar på 11,6–12,1 tum har större tangentbord.
Titta även på hur tecken och bokstäver är markerade på tangenterna. Tydligheten skiftar mellan fabrikaten.
Skärmupplösning: Kolla att 10,1-tumsdatorerna har ordentlig upplösning på skärmen. 1024x600 bildpunkter kan kännas för begränsat. För bra bildtittning och hd-ready behövs 1366x768 bildpunkter.
3G: Har datorn inbyggt 3G-modem? I så fall slipper du dongeln.
Kamera och mikrofon: Webbkamera och mikrofon är standard i netbookdatorer.
Dvd- och cd-brännare/läsare: Finns inte inbyggd i en netbook utan måste köpas extra och kopplas till. De går att få för cirka 500 kronor.
Mobil i stället? Smartphones, som Iphone eller Sony Ericssons Xperia X10, har fuktionalitet som konkurrerar med datorer.
Nackdelen har varit att tangentborden är små, men de tekniska lösningarna blir allt bättre. Vill man skriva mycket är netbooken fortfarande bättre.