– Det här är genombrottet för en stabilitetsunion. Omvärlden kommer att se att Europa har lärt av sina misstag och låtit bli ”usla kompromisser”, sade Tysklands Angela Merkel nöjt.

Men andra var mer tveksamma till besluten. När EU-ordföranden Herman Van Rompuy på sin presskonferens meddelade att han räknar med att alla utom Storbritannien kommer att ansluta sig till uppgörelsen skyndade sig flera av regeringscheferna att dementera. Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt förklarade att man först måste analysera vad som beslutats under nattmanglingen.

De intensiva förhandlingarna gav tidigt på fredagsmorgonen resultat: skärpta regler för euroländerna och en ny mellanstatlig finanspakt dit även icke-euromedlemmar kan ansluta sig frivilligt.

Juristerna tvistade redan om tolkningen av EU-ledarnas beslut om en mellanstatlig uppgörelse sedan Storbritanniens David Cameron lagt in sitt veto. Och först vid toppmötet i mars nästa år lär det bli klart hur många som vill vara med i det som Merkel kallar stabilitetsunion.

Euromedlemmen Finland anmälde också att man har problem med uppgörelsen, sedan euroländernas vetorätt över de inbetalda miljarderna till EU:s räddningsfond tagits bort.

Fredrik Reinfeldt (M) röstade för EU-toppmötets uppgörelse om skärpt ekonomisk kontroll av euroländerna. Men Sverige kommer troligen inte att gå med i det nya samarbetet, utan bli ett av utanförländerna tillsammans med Storbritannien.

– Läser man texten kan det uppfattas som märkligt att Sverige skulle inträda i något som kan beskrivas som att man är en del av eurosamarbetet, sade Reinfeldt.
Men om Sverige inte ansluter sig riskerar man att hamna utanför ett nytt centralt samarbete i EU.

– Det finns absolut en dynamik som kan ligga i om det blir väldigt frekventa 17-möten på olika nivåer, medgav Fredrik Reinfeldt.