Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Stresstesta din kassa

Blev semestern dyrare än du tänkt dig? ­Bråkade du och din partner om ekonomin? Då är det dags att stresstesta hushålls­kassan, så att det finns pengar över till nästa års semester. DN visar hur du gör.

Så här gör du för att klara ekonomin nästa sommar
Inkomster efter skatt (per månad)
Planerar
du till exempel
att hyra ut en
bostad fyller du
i det här.
Total inkomst:
Utgifter (per månad)

Fasta utgifter

Löpande utgifter

Spara kvitton
under ett par
månader för att få en uppfattning
av hur mycket
familjen gör
av med.
Glöm inte bensinkostnaden
för bilen!

Sparande

Oftast pensions-sparande, men
kan också vara annat sparande
som är bundet
en viss tid.
Summa:

Sparar denna summa varje månad skulle du sammanlagt ha i juni nästa år.

Sommarsemestern är den tid då många låter pengarna rulla i väg. Resor, nöjen, mat och dryck – det blir mer av allt.

Familjeekonomen Bodil Hallin tror inte att det är så många som ”lever över sina tillgångar”, men att de prioriterar semestern högre.

– Det är vanligt att det går åt mer pengar än man tänkt. Men de flesta av oss har fått mer pengar under senare år och då handlar det snarare om en prioritering än att semestern blir dyrare än vad som var planerat, säger hon.

Så kommer skolstarten och barnen ska ha nya kläder och skor och plånboken känns tom. Augusti och september är månader som kan kännas lika tunga som januari för hushållskassan. Men Bodil Hallin menar att det går att vända lärdomarna till något positivt.

– Det viktiga är att inte få ångest och en ekonomisk jättebaksmälla.

Själv tycker hon att semestern är en bra mätare på hur vardagsekonomin fungerar i en familj. Här finns olika viljor och önskemål, förväntningarna är höga och det leder till högre utgifter.

– Om semesterekonomin kärvar så är det en signal om att något behöver justeras, säger hon.

Ett enkelt sätt att få en överblick över utgifter är att ladda ner en budgetapp. Sådana finns hos de flesta banker. Kom bara ihåg att en budget måste följas.

Börja gärna fundera på nästa års semester redan nu i augusti. Sätt upp ett mål för vad ni vill göra och vad det kostar. Därefter delar ni upp kostnaderna i tio delar och så sparar ni en tiondel varje månad tills målet är nått följande sommar. Skaffa ett nytt bankkonto och låt pengar strömma in på det genom automatisk överföring.

Det är inte ovanligt att par råkar i gräl över ekonomin under semestern.

– Ja, det är tyvärr vanligt, men onödigt och tråkigt att lägga tid på under semestern, säger Hallin.

– Prata om pengar och prioriteringar i lugn och ro, råder hon.

Ett sätt är att paret delar på de gemensamma utgifterna, men varje individ behåller en slant för de egna prioriteringarna. Det borde i varje fall minska utrymmet för ekonomiskt gnabbande.

Många av oss använder skatte­återbäringen till semestern. Det är egentligen ingen bra affär, eftersom staten betalar usel ränta på pengarna de lånar av oss. Men det har sina fördelar att inte skattejämka.

– Då (vid jämkning) är det lätt att de pengarna försvinner i månadsutgifterna. Skatteåterbäringen kan i stället bli en rejäl påspädning på kassan en gång om året, säger Hallin.

Att leva högt på kreditkortet under semestern är inte det vettigaste man kan göra. Använd för all del kortet, men se till att betala av så fort det bara går. Räntan på kreditkort ligger i de flesta fall långt över en vanlig bankränta.

Om barnen tjatar om pengar och dyra nöjen har Hallin ett handfast råd.

– Ge dem en egen semesterkassa. Då är det lättare att få dem att förstå att kassan är begränsad. De kan själva­ välja vad de vill lägga sina pengar på, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.