Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Strid mellan procent och kronor

Strejken handlar framför allt om oenighet om lönenivåer. Arbetsgivaren Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill ha ett procentuellt lönepåslag, medan Kommunal kräver en lönehöjning i kronor.

Kommunal kräver att alla anställda i de avtalsområden där lönerna ligger i genomsnitt under 25.000 kronor i månaden ska få 1.749 kronor i lönepåslag på tre år.

SKL ser industriavtalet, som klubbades tidigare i vår, som norm. Det ger 6,8 procent över tre år. Enligt tidningen Kommunalarbetaren finns också ett arbetsgivarbud på 1.510 kronor på tre år.

Skälet till att Kommunal vill ha påslag i kronor i stället är att det jämnar ut klyftor.

Löneglappet mellan de manligt dominerade industrijobben och många av de kvinnligt dominerade vårdyrkena har ökat, och Kommunal vill bromsa den utvecklingen.

Det är framför allt kvinnor som finns i yrkena med löner under 25.000 kronor, som undersköterskor.

Förutom högre löner begär Kommunal att arbetsgivarna ska begränsa de oavlönade så kallade håltimmarna, det vill säga glapp mellan olika turer i exempelvis vården. Ett annat krav är att abetsgivaren ska hålla med arbetskläder för personal inom vård och omsorg.

Kommunal organiserar 355.0000 peroner. Varslet om stridsåtgärder gäller knappt 9.000 anställda i olika yrkesgrupper.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.