Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Styvt jobb återstår för att skapa fler bostäder”

Regeringen satsar drygt 3 miljarder för att stimulera bostadsbyggandet. Frågan om dessa pengar räcker för bryta ner de hinder som finns, brist på byggklara tomter, brist på konkurrens, kapacitetsbrist i byggindustrin, brist på projektledare och inte minst byggjättarnas krav på lönsamhet.

DN har i flera artiklar skildrat bristen på bostäder och de flaskhalsarna som innebär att bristen fortsätter trots goda ambitioner att bygga fler nya bostäder.

Nu satsar regeringen 3,2 miljarder kronor per år. Det ekonomiska byggbidraget hoppas man ska skapa cirka 15 000 lägenheter per år. Men enbart avsatta stödmiljarder räcker inte för att styra in och snabba på utvecklingen mot fler bostäder.

Byggföretagen har länge klagat över bristen på byggklara tomter och segdragna planprocesser. Samtidigt uppger företrädare för byggjättarna att de har slagit i kapacitetstaket.

Enligt till exempel Mattias Lundgren, vd för NCC Boende, har man helt enkelt börjat närma de gränser vad branschen mäktar med. De saknas framför allt erfaren personal som kan hantera och leda nya stora byggprojekt.

– Det finns redan en befintlig pool med kompentent personal, den blir inte dubbelt så stor bara för att vi ska bygga dubbelt så många bostäder, konstaterar han.

Ytterligare en starkt begränsande faktor är att NCC, JM och Peab har avkastningskrav på 15-20 procent. Lönsamheten går före volym, något som också Sabos vd Kurt Eliasson krasst konstaterar i en intervju med DN.

Regeringens vision är 250 000 nya bostäder fram till år 2020. Det räcker inte på långa vägar om man vill få bort den skriande bostadsbristen anser Sabo. Med hjälp av statistiska centralbyrån, Scb, har Sabo kommit fram till att behovet är 436 000 bostäder.

Det råder också en betydande brist på konkurrens inom bostadsbyggandet. Utländska aktörer som funderar på att söka sig hit ställs inför ett lapptäcke av 290 kommunala marknader som är oerhört svårt att få grepp om.

– Det krävs ett väldigt kunnande för att ta sig in på den svenska marknaden. Eller snarare i de olika kommunerna och ska man slå sig in måste företagen vara ganska resursstarka, påpekar Jonas Hammarlund, sekreterare i den pågående statliga utredningen ”Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande”.

Även Konkurrensverket, KKV driver också flera utredningar för att ta reda på vilka hinder som ligger i vägen för att få bättre fart på bostadsbyggandet. Bland annat granskas samtliga upphandlingar den kommunalt ägda allmännyttan gjort under åren 2009 till 2013. ­Totalt handlar det om drygt 100 upphandlingar om nära 6 000 lägenheter.

Regeringen har med andra ord ett styvt jobb kvar för att nå sin vision om 250 000 nya bostäder.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.