Ekonomi

Succé för svensk export men hot om Brexit oroar

Svensk export trotsar en trög världshandel och växer i snabb takt. Särskilt ökar tjänsteexporten till Storbritannien, visar färska siffror. Men Brexit hotar den positiva utvecklingen, varnar Anna Stellinger, generaldirektör på Kommerskollegium.

Svensk export ökade med 7,4 procent förra året, visar siffror i en ny rapport från Kommerskollegium som DN har tagit del av. Framför allt syns en uppgång i exporten av tjänster – upp 15,3 procent. Dessutom ökar importen med 6,6  procent. Det i ett läge där handeln i  G20-länderna minskar.

– Det är anmärkningsvärda siffror eftersom världshandeln i övrigt går långsamt. Sverige sticker ut med ökning på alla fronter, säger Anna Stellinger, generaldirektör på Kommerskollegium, till DN.

Trenden att tjänster blir allt viktigare i förhållande till varor i den svenska industrin fortsätter. Utmärkande i den nya statistiken är dessutom en kraftig ökning i handeln med Storbritannien. Framför allt ökar exporten av tjänster till de brittiska öarna, med 44 procent. Storbritannien är nu, efter Norge, Sveriges viktigaste marknad för export av tjänster. Det handlar om export av allt ifrån tele- och datakommunikation till resor och finansiella tjänster. Även för varuexporten är Storbritannien av stor betydelse och Sveriges fjärde största marknad.

Därför är oron inför sommarens folkomröstning om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU extra stor. ”Brexit”, att Storbritannien lämnar EU, kan bli ett hårt slag.

– Risken är att Sverige förlorar oerhört mycket om det blir ett Brexit. Dels är Storbritannien det land som enskilt utmärker sig i  ökningen av svensk tjänsteexport, dels är det ett av de EU-länder som tillsammans med Sverige har stått upp för frihandel, säger Anna Stellinger.

Till det kommer den utveckling i  EU som följt i flyktingkrisens spår. Nya gränskontroller har införts mellan EU-länderna och oro finns för att Schengensamarbetet, som garanterar fri rörlighet, är på väg att bryta samman.

–När Schengen och den inre marknaden urholkas försvagas den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital. Här finns många frågetecken. Storbritannien har öppnat Pandoras ask genom att utlysa en folkomröstning, andra talar om ett ”optimalt Europa” med lägre ambitioner och mindre gemensam politik. Det finns en klar risk om länderna börjar sätta upp hinder som gör den gemensamma marknaden mindre, konstaterar Anna Stellinger.

Ytterligare orosmoln för frihandeln utgör de kommande valen i  Tyskland och Frankrike. I båda länderna växer stödet för partier som snarare talar sig varma för nationalism än frihandel.

– EU har utvecklats på ett sätt som gör att vi inte kan ta den fria marknaden för givet. Här måste Sverige hålla fanan högt, säger Anna Stellinger.

Totalt står Europa för 73 procent av svensk varuexport sett till volymen. Men USA växer i betydelse för svensk export och står nu för 15 procent. Av stor vikt framöver blir det frihandelsavtal, TTIP, mellan EU och USA som är under förhandling, menar Anna Stellinger.

– Det viktiga är att det blir ett långsiktigt bra handelsavtal som hjälper små- och medelstora företag, de som har störst problem i dag i handeln med USA.

Hon ser också med oro på att G20, en samling av världens större ekonomier, visar upp protektionistiska tendenser.

– Det går åt fel håll. Flera länder har trots löften att inte göra det infört protektionistiska åtgärder som tullar och statligt ägda företag.

Men trots alla orosmoln tycks svensk export, hittills, vara på frammarsch. Enligt Exportchefsindex första kvartalet i år, där exportchefer svarar på frågor om framtiden, räknar fler med en förstärkning av exporten än en försvagning.

Fakta. Svensk handel

Sverige exporterade för totalt 1.883 miljarder kronor förra året, en ökning med 7,4 procent jämfört med 2014.

Varuexporten ökade med 4 procent till 1.278 miljarder kronor.

Tjänsteexporten ökade med 15,3  procent till 605 miljarder kronor.

Importen uppgick till totalt 1.655  miljarder kronor. En uppgång med 6,6 procent.

Den svenska bytesbalansens överskott, skillnaden mellan export och import av varor, tjänster och ekonomiska transaktioner, ökade med 17 procent till 246 miljarder kronor 2015. Det motsvarar 5,9  procent av BNP.