De svenska bankerna är inte alls så starka som de – och Finansinspektionen – ger sken av. Det menar Peter Werleus, ränteförvaltare på Carnegie Fonder. Och det får konsekvenser.
– Bolånen blir dyrare, säger han.
I Europa rullade den pågående bank- och eurokrisen vidare på fredagen. Kreditvärderingsinstitutet sänkte kreditbetyget för nio portugisiska och tolv brittiska banker. De portugisiska bankerna drabbades eftersom de har lånat ut stora summor till den portugisiska staten. Moody’s anser att dessa lån har blivit mindre säkra.
För gruppen av brittiska banker, dit jättar som Lloyds TSB och RBS ingår, är motiveringen att den brittiska staten inte kommer att vara lika villig att stötta dem om krisen fördjupas.
De svenska bankerna ses i ljuset av detta som starka. Och det är de också, men kanske inte lika starka som de själva ger sken av.
Skälet är den så kallade riskviktningen.
Enkelt uttryck ska en bank väga risker för olika lån. Bolån är tryggare än billån. Då behöver inte banken ”säkra” pengar i lika hög grad för bolånet som för billånet. För kunden är därför räntan på bolånet lägre än för billånet.
Men Sverige har i dag Europas lägsta riskviktning när det gäller bolån. Fem kronor av varje utlånad hundralapp säkras. Det ger förvisso låga bolån, men också stigande bostadspriser, med risk för en fastighetsbubbla.
Därför har de svenska bankerna kommit under tryck från bland annat finansminister Anders Borg och Finansinspektionen att höja riskviktningen på sina bolån. Om så sker kommer bankerna att ses som mindre kapitalstarka än de gör i dag.
Det kommer bolånekunderna att känna av.
– Det blir dyrare för banken att erbjuda bolån. Priset på pengar går upp och bolånen blir dyrare, säger Peter Werleus på Carnegie.
Och om Riksbanken sänker räntan behöver det inte betyda att låntagarna får samma draghjälp som tidigare.
I dag är det dyrare för en stor europeisk bank att låna på finansmarknaden än för ett stor europeiskt industriföretag. Varför?
– Därför att den outtalade garanti som funnits om att en stat till sist alltid räddar en bank nu inte ses som lika självklar, säger Peter Werleus.
Det är alltså så man ska betrakta Moody’s nedgradering?
– Just det. Men marknaden har redan dragit den slutsatsen.
Vad kommer att hända nu?
– Antingen blir det mycket värre och vi får en oordnad utveckling med bankkonkurser som sveper fram över Europa.
– Eller så får vi ett stort europeiskt bankstödspaket. Men då måste den Europeiska centralbanken (ECB) vara med. Det är bara den som kan trycka mer pengar.