Många särskoleelever förtidspensioneras i onödan efter att de har lämnat skolan.
Orsaken är bristfällig utredning av deras arbetsförmåga, visar en ny rapport.
Det är Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) som visat på en ökad risk för att ungdomar som fått aktivitetsersättning, tidigare förtidspension, som studiefinansiering i gymnasiesärskolan efteråt blir fast i systemet.
Bakgrunden är enligt rapporten brister i de medicinska underlag som Försäkringskassan baserar sina beslut på. Bristerna i underlagen är särskilt stora för ungdomar som tidigare mottagit aktivitetsersättning för förlängd skolgång.
– Med systemet som det ser ut i dag finns det en viss grupp individer som riskerar att hamna i en olycklig kedja av beslut som leder in i ett mer permanent beroende av sjukförsäkringen, säger Nadja Grees, projektledare vid ISF.
Ofta börjar det hela med en placering i särskolan som ger rätt till aktivitetsersättning för förlängd skolgång. I särskolan placeras i dag enligt rapporten många ungdomar som tidigare fick sina behov tillgodosedda inom den ordinarie skolverksamheten.
När de är klara med skolan fortsätter en majoritet av ungdomarna att få aktivitetsersättning utan att deras arbetsförmåga utretts tillräckligt.
Inom regeringen är man medveten om läget och håller på att söka lösningar, enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M).
– Det är ett stort problem, vi pratar ändå om 26 000 unga människor som finns i de här systemen just nu. Men det finns också ett stort intresse för att även ungdomar med funktionsnedsättningar ska få göra nytta och inte bara ställas vid sidan, säger han.