Västvärlden har ytterligare minst fem år av svag ekonomisk tillväxt framför sig. Den slutsatsen drar nu allt fler ekonomiska bedömare. För att lindra effekterna efterlyses djärva politiska åtgärder.
USA och Europa, världsekonomins gamla draglok, har tappat fart och väntas inte reda ut sina ekonomiska problem på många år. Den insikten håller nu på att sjunka in hos placerare runt om i världen och är en av orsakerna till de dramatiska börsras vi nu ser runt om i världen.
– Finansoron har eskalerat de senaste dagarna beroende på de oväntat svaga konjunkturdata som kommit från både Europa och USA. Vi kommer troligen också att få se fler svaga siffror eftersom statistiken alltid har viss eftersläpning, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
I tisdags rapporterades att tillväxten i den tyska ekonomin preliminärt steg med endast 0,1 procent under andra kvartalet. Även det så kallade Philly-index var en stor besvikelse. Det visade en mycket svag framtidstro inom tillverkningsindustrin i den viktiga amerikanska delstaten Pennsylvania, där Philadelphia är största staden.
De stora bankerna har en efter en skrivit ned sina prognoser för den framtida tillväxten i världsekonomin. Allt fler anser också att den inbromsande ekonomin bara är en föraning om den lågkonjunktur som väntar runt hörnet.
– Både den europeiska och den amerikanska skuldkrisen är väl känd, men om det nu inte blir någon återhämtning i världsekonomin utan snarare en recession kommer det att bli ännu svårare att lösa skuldproblematiken, säger Annika Winsth.
Den amerikanska Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman, målade under sitt Stockholmsbesök i veckan upp ett scenario där stora delar av västvärlden kommer att ha en väsentligt lägre tillväxttakt under tio år framöver.
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist talar om en svår period under åtminstone fem år.
– Jag tror att vi går in i en längre period av skuldsanering och permanent lägre tillväxt. Vi måste räkna med att det tar tid att återhämta oss från finanskrisen 2008, säger han.
De traditionella vapnen mot ekonomisk nedgång är redan förbrukade.
– Vi gräver redan i botten på verktygslådan. Centralbankerna har gjort traditionella räntesänkningar och regeringarna har använt statsbudgeterna för att stimulera ekonomin, bland annat genom sänkta skatter. Nu måste vi söka okonventionella verktyg, säger Robert Bergqvist.
Han förordar bland annat bidrag till de mest utsatta hushållen, eftersom de är mest benägna att använda pengarna till konsumtion, och krav på att banker och pensionsförvaltare tvingas placera en viss andel i företagsobligationer.
Den stora utmaningen för världens beslutsfattare ligger nu i att vinna tillbaka investerarnas förtroende.
– Finansmarknaderna litar inte på politikerna nu och behöver
signaler om att både regeringar och centralbanker gör allt de kan för att lösa problemen, säger Annika Winsth.