Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svårare än väntat vara EU-medborgare

Utlandssvenska Johanna födde barn i hemstaden Trollhättan. Nu vill inget EU-land betala sjukhusvården av hennes för tidigt födda dotter. ”Det är precis sådant här som inte ska hända”, säger EU-parlamentarikern Christofer Fjellner.

Tidigt under graviditeten börjar forskaren Johanna, med arbetsgivaren i England och bostaden i Tyskland, att försöka ta reda på vilka regler som gäller om hon väljer att föda i Sverige.

– Jag är född i Trollhättan och har hela min familj där. Jag ville att de skulle få lära känna bebisen och jag ville ha min mamma nära, säger Johanna.

Men redan vid mödravårdsbesöken i Tyskland uppstår problem. Med motiveringen att Johanna redan var gravid när hon flyttade till Tyskland får hon ingen sjukförsäkring. England vill inte heller ge någon. Johanna och sambon Per tvingas att betala mödravårdsbesöken ur egen ficka, totalt omkring 10 000 kronor.

Med flera månader kvar till beräknad förlossning kommer tecken på att Johanna kan föda för tidigt. Läkarens ordination är lugn och ro.

Johanna känner sig ännu mer stressad eftersom beskedet dessutom innebär att resan till Sverige måste tidigareläggas.

I mitten av mars föds lilla Julia i Trollhättan, sex veckor för tidigt, och vårdas i två veckor på sjukhus.

– Några veckor senare fick vi en räkning på posten — på 122 000 kronor!
Fortfarande oklart

I ren desperation skickar Johanna och Per räkningen direkt till England. De har inga 122 000 kronor och håller tummarna för att engelsmännen ska betala och att ärendet inte ska gå till inkasso.

– Det här är helt orimligt. Det är precis den här typen av människor som vi säger att vi ska underlätta för och så blir det så här, säger EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M), som engagerat sig särskilt i den fria rörligheten inom vården.

Tre månader efter förlossningen meddelar England att de ska ersätta Johanna för mödravårdskostnaderna och för förlossningen. Men, att hon själv först måste betala, och sedan få pengarna tillbaka.

Räkningen på 122.000 kronor, den som gäller sjukhusvården av Julia, vill England inte stå för.

Christofer Fjellner är kritisk till att EU-medborgare, helt i enlighet med den gällande ordningen, kan tvingas ta stora lån för att kunna ligga ute med pengar för vård. Han är också mycket kritisk till att inget land ännu tagit på sig att betala för Julias sjukhusvård.

– Det är helt orimligt. Vi måste se till att det här inte händer andra också. Det är viktigt att EU-kommissionen sätter ner foten och talar om vad som gäller i Europa.

Rätt till vård inom EU

EU-medborgare har rätt till samma eller liknande betald vård i ett annat EU-land som de skulle ha rätt till i hemlandet. Detta enligt patientrörlighetsdirektivet som klubbades igenom i början av 2011 och som ska vara implementerat av samtliga medlemsländer senast i oktober 2013.
Som hemland räknas det land där patienten är försäkrad.
I nuvarande skrivning finns inget som hindrar att patienten själv tvingas ligga ute med pengar till dess hemlandet givit ersättning för vården.

Ett problem kommer sällan ensamt

Johannas och Pers dotter Julia blir automatiskt svensk medborgare men får inget personnummer eftersom hon inte ska bo i Sverige. Utan personnummer blir besöken på BVC besvärliga och ansökan om pass kraftigt fördröjd. Man tvingas vänta på ett samordningsnummer, som används i stället för personnummer.
Johanna och Per, båda svenska medborgare, är ogifta och går till socialen för att fastställa faderskapet. Socialen vägrar eftersom Per är registrerad som utlandssvensk. Paret tjatar sig till att papperen ändå ska skickas till Skatteverket. Per måste fastställas som pappa för att hans tyska sjukförsäkring ska gälla även för Julia. Annars blir hon oförsäkrad som sin mamma. Skatteverket godkänner faderskapet.
Efter alla problem tänker paret att allt blir lättare om de gifter sig. Men det får de inte göra innan Johanna kan bevisa att hon inte redan är gift — i Tyskland. Tyskarna tror på Johannas ord och skickar ett bevis på att hon är ogift.
I juni gifter sig Johanna och Per. Trots det, och trots att Per är godkänd som far, nekar Skatteverket makarna gemensam vårdnad om Julia. De utfärdar inte heller personbevis för bebisen eftersom hon inte har personnummer. Skatteverket menar att dessa saker ska lösas i Tyskland.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.