Den pågående finanskrisen kan skyllas för mycket, men förklarar inte mobiltelefontillverkaren Sony Ericssons alla problem. Trots en knackig start 2001 skördade
Sony Ericsson under flera år stora framgångar. Bolagets mobiltelefoner låg i framkant när det gällde musik och bildhantering. Men snabbrörliga konkurrenter som Samsung och LG har kommit ikapp. Samtidigt stjäl också nya nischspelare som RIM med sin Blackberry och Apple genom Iphone framgångsrikt marknadsandelar.
Den eviga ettan, Nokia, står dock fortfarande ohotad.
Sony Ericssons utveckling från firad kassako till kostnadsslukare är långt ifrån unik. Men ska man dra några slutsatser om framtiden genom att skärskåda de andra olycksbröderna, Motorola och Siemens, blir prognoserna dystra. Motorola spås försvinna inom drygt ett år, alla försök till försäljning av bolaget har misslyckats.
Siemens mobiltelefonverksamhet fortsätter krympa hos den nya ägaren BenQ.
Inte heller kineserna är helt tillfreds med att tillverka mobiltelefoner på tu man hand.
Ericssons största konkurrent på nätsidan Huawei misslyckades för drygt ett halvår sedan med att bjuda in en västerländsk partner till sin mobilverksamhet. Därmed blir det betydligt svårare för Huawei att utmana sina sydkoreanska grannar Samsung och LG om vem som kan sälja flest lurar framöver vid sidan av Nokia.
Sony Ericsson är varken nischspelare eller lågpristillverkare och kan inte heller dra nytta av att vara störst på marknaden. Bolaget har uppenbara problem med att fortsätta att satsa ordentligt. Ledningen har satt bolaget på nya svältkurer och kostnadsbesparingsprogrammen avlöser varandra. En strategi som kan straffa sig hårt. De varumärkestrogna kunderna finns knappast längre, det är den billigaste eller hetaste luren som drar.
På toppen värderades Sony Ericsson till drygt 100 miljarder kronor. Men två år och tre vinstvarningar senare har det sjunkit till nära noll. Men värdet kan urholkas
ytterligare.
Vid Ericssons bolagsstämma i förra veckan bekräftade vd Carl-Henric Svanberg att risken finns att ägarna Sony och Ericsson kan behöva skjuta till extra pengar till sin mobiltillverkare. Slutsatsen blir att ägarna kommer att tvingas ställa upp med pengar relativt snart för att inte Sony Ericsson helt ska tappa fotfäste gentemot konkurrenterna.
Först om tre år väntas Sony Ericsson för egen maskin kunna vända sina förluster till vinst.
Men det är inga stora pengar som vankas, drygt 300 miljoner kronor väntas bolaget kunna prestera till sina ägare 2011 enligt en prognossammanställning av SME Direkt. Det är en lång tid utan avkastning sett till den risk som Ericsson faktiskt tar med sitt delägande i ett konsumentbolag. Hotet att bli omkörd i mobiltelefonindustrin är numera oroande stort och paralleller kan lätt dras till utvecklingen inom till exempel biltillverkning.
Situationen för mobiltillverkning är välkänd för Ericssons ledning. Analysen att Ericsson ska syssla med det man är bäst på, nätverk till operatörerna, låg till grund för avknoppandet av mobiltelefonerna för åtta år sedan. Enligt uppgifter till DN Ekonomi har Ericsson sedan ett år tillbaka velat sälja sin andel i Sony Ericsson. Men ledningen har misslyckats med försäljningen och därmed att dra in ett stort antal miljarder till bolaget. Sonys lönsamhetsproblem kom emellan.
Planen att dra sig ur mobiltillverkningen är inte mindre aktuell nu med tanke på framtiden, men Ericsson tvingas nu i stället vänta ut Sonys egna problem och det kan ta tid. För utan den japanska jätten, som med sin konsumentinriktning har betydligt bättre förutsättningar att driva tillverkningen vidare, finns det ingen naturlig köpare av Ericssons andel.
Aktieägarna får därför räkna med att nallerabatten på Ericssons aktiekurs består ett bra tag framöver.