Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svart höst dämpar lusten att köpa julklappar

Hushållen bromsar hårt när det gäller julklappsköpen – tre av tio planerar att lägga mindre pengar på klappar jämfört med förra året, visar en undersökning som DN låtit göra.

Men en kategori går mot strömmen: ensamstående föräldrar med barn. Där svarar hela sex av tio att de tänker öka sina inköp.

Höstens varsel och den dykande ekonomin slår mot den för handeln viktiga julförsäljningen, som drar i gång på allvar i helgen.

En ny undersökning som Ipsos gjort åt DN visar att hushållen tänker hålla hårdare i plånboken – bara 43 procent svarar att de avser att lägga lika mycket på julklappar i år som de gjorde förra året.

17 procent planerar att öka konsumtionen – medan nästan vart tredje hushåll uppger att de kommer att minska julbudgeten.

Studien bygger på enkätsvar från drygt 1 000 hushåll och är gjord i mitten av november. Den visar en markant förändring i stämningen jämfört med Svensk Handels årliga julhandelsundersökning, som gjordes i september–oktober av HUI Research. Där svarade 15 procent att man skulle köpa färre och billigare julklappar.
HUI varnade då för att ökande varsel kunde sätta stopp för den 16 år långa rekordserien av ständigt ökande julhandel.

– Det är precis det som har fortsatt, att varslen ökat till 50 000 personer. Det är i och för sig inte så allvarligt för ekonomin i stort, men det värsta med varslen är den negativa signal som det skickar ut, säger Jonas Arnberg på HUI Research.
Enligt Arnberg hade hushållen redan foten på bromspedalen. Under året har man varit försiktigare med att köpa kapitalvaror, och nu trycker man hårdare på bromsen när de negativa signalerna förstärks.

Samtidigt tror HUI fortfarande att det finns grund för att julförsäljningen ska fortsätta att öka, precis som tidigare år.

– Jag tror att många tänker att ”jul är ändå jul”. Räntan är låg, inflationen är låg och vi har gott om pengar, säger Jonas Arnberg.

Att så många som 30 procent säger att de tänker minska sina julklappsinköp behöver inte heller betyda så mycket i slutändan.

– Vår erfarenhet av konsumentundersökningar före jul är att man säger en sak men gör en annan. Det är bara att gå till sig själv, alla har vi varit med om att man säger ”vi ska dra ned på antalet julklappar i år”, ”vi ska inte göra så stor grej av det” – och sedan har det ändå blivit rekord i julhandeln 16 år i rad.

Att just ensamstående med barn, som alltid kommer svagt ut i ekonomiska undersökningar, verkar vara de som bromsar minst betyder inte att de plötsligt kommit på grön kvist.

– Vi har inte frågat hur mycket mer de tänker handla för. Jag tror snarare att man ska titta på att de fortfarande spenderar lite pengar, de hamnar oftast i gruppen som gör av med maximalt 3 000 kronor, säger Johanna Laurin Gulled, ansvarig för studien på Ipsos.

Drygt var fjärde ensamstående förälder med barn lägger bara 501–1 000 kronor på julklappar.

Ylva Yngveson, chef för Swedbanks privatekonomiska institut, är inne på samma spår:

– Om de lägger minst på julklappar så är det inte så anmärkningsvärt mot den bakgrunden om det skulle öka. De kanske även har färre att köpa till (ingen make/maka) och kan också ha stöd av mor- och farföräldrar. Likaså kan det vara vanligare att man vistas hos mor- och farföräldrar över helgerna och inte behöver stå för lika mycket mat­inköp.

Genomsnittshushållet svarar i studien att man tänker lägga mellan 1 000 och 3 000 kronor på julklappar.

Inte särskilt förvånande finns det också ett samband mellan inkomst och hur mycket pengar man planerar att handla julklappar för. Låginkomsttagare (upp till 200 000 kronor per år i inkomst) uppger i högre grad än övriga att man kommer att handla för högst 3 000 kronor, medan personer med inkomster över 300 000 kr per år är överrepresenterade i gruppen som tänker köpa julklappar för mer än 5 000 kronor.

Tre procent svarar att de inte ­köper julklappar alls.

Alla har vi varit med om att man säger ’vi ska dra ned på antalet julklappar i år’.
Jonas Arnberg, Handelns utrednings­institut, HUI

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.