Den samlade ekonomkåren hade i snitt spått att tillväxten på årsbasis skulle hamna på 6,5 procent, enligt Reuters.
Samtidigt reviderar SCB upp tillväxtsiffran för helåret 2010, från 5,5 procent till 5,7 procent.
Under första kvartalet växte både hushållens och det offentligas konsumtion med 2,1 procent.
Lagerinvesteringarna bidrog till BNP-utvecklingen med 2,5 procentenheter.
Produktionen i näringslivet ökade under perioden med 9,2 procent. Mest bidrog de varuproducerande branscherna.
Tillväxttakten har växlat ner något. Under fjärde kvartalet växte BNP med uppreviderade 7,7 procent, vilket är den högsta kvartalssiffra som uppmätts.
Från början angavs tillväxttakten under fjärde kvartalet till 7,3 procent.
– Vi har bra utveckling i svensk ekonomi, även om vi växlar ned jämfört med 2010. Och det ligger i linje med de flesta prognoser, säger Torbjörn Isaksson, ekonom hos Nordea.
Fast själv hade han räknat med en tillväxt på 7 procent.
– Det är investeringar och konsumtion som är lite lägre än vad vi hade räknat med, säger Isaksson.
Tillväxten ligger även lite lägre än Riksbankens prognos på 6,6 procent.
– Men tillväxten på kvartalet på 0,8 procent är fortfarande bra. Man kan säga att det är en gynnsam utveckling, med en tydlig nedväxling.
Isaksson noterar att exporten går bättre än vad han hade räknat med och att lagereffekten är större än väntat, vilket kan komma att kosta på framöver.
– Hela 2,5 procentenheter av tillväxten förklaras av lager. Det finns därmed ett behov av att avveckla lager i delar av detaljhandeln senare i år.
Hushållens konsumtion är den tyngst vägande faktorn i BNP. Den ökade konsumtionen, med 2,1 procent, fick stort bidrag från inköp av bilar samt svenskars konsumtion utomlands. Däremot minskade utgifterna för bränsle, el och livsmedel.
– Det här låg i förväntningsbilden, alla väntar sig en fortsatt inbromsning i tillväxten nu, säger Anders Brunstedt, makroanalytiker på Handelsbanken.
– Efterfrågan tycks vara rejält svagare än förväntat, både vad det gäller investeringar och konsumtion.
På Handelsbanken hade man gjort en något svagare bedömning än genomsnittet och väntat sig en BNP-tillväxt på 6 procent, bland annat beroende på negativa lagereffekter.
– Lite svagare än de 6,5 procent vi räknat med. Särskilt hushållens konsumtion och nettoexporten blev en besvikelse, säger Knut Hallberg, makroanalytiker på Swedbank.
– Det är uppenbart att hushållen haft motvind med höga bränslepriser och boräntor.
Hallberg understryker att 6,4 procent ändå är en mycket bra tillväxt jämfört med andra länder. Men det är tydligt att tillväxten tappar och är på väg in i en mer normal takt.
– Vid nästa årsskifte tror jag att vi kommer att ha ett tillväxttal på 2,5 procent.
Jesper Hansson, prognoschef på statliga prognosmyndigheten Konjunkturinstitutet (KI), konstaterar att BNP-siffran från SCB kom in ganska nära den bedömning som KI tidigare har gjort.
– Det var väldigt nära vår prognos från i mars, vi träffade ganska väl på de flesta komponenterna. Men om man tittar snabbt på siffrorna ser det ut som om hushållens konsumtion är lite svagare. Vi hade indikationer på det men vi har lite svårt att förstå det, med stark arbetsmarknad och stigande inkomster. Normalt sett borde hushållen konsumera lite mer, säger Hansson.
Ett skäl till det är naturligtvis de stigande räntorna som tar en större del av hushållens inkomster. Och samtidigt pekar ränteutsikterna fortsatt uppåt vilket har dämpat lånelusten en aning under de senaste månaderna.
– Det tycks som hushållen är lite försiktigare med att ta krediter på bostäder och det finns en stämningsförändring på gång, säger Hansson.