Jämfört med fjärde kvartalet 2009 har BNP vuxit med 1,4 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

Den samlade ekonomkåren hade i snitt spått en tillväxt på 0,9 procent jämfört med fjärde kvartalet.

För helåret 2009 har SCB samtidigt justerat upp tillväxten med 0,1 procentenheter.

Den privata konsumtion ökade under första kvartalet med 3,1 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Den offentliga konsumtionen steg samtidigt med 0,5 procent. Exporten steg med 4,2 procent och lagerinvesteringarna ökade med 1,4 procent.

Investeringarna i industrin sjönk däremot med 1,6 procent.

Hälften av BNP-ökningen kommer från hushållens ökade köpglädje. Enligt SCB bidrog hushållens köp av bilar till den starka utvecklingen av konsumtionen. Även köp av andra transporter och livsmedel lyfter BNP.

Statistiken visar att hushållens disponibla inkomster ökade med 2,7 procent under kvartalet. Rensat för inflationen ökade inkomsterna med 0,7 procent jämfört med första kvartalet i fjol.

– BNP-siffran var stark och det ger oss en bild av att svensk ekonomi har vänt uppåt, säger Knut Hallberg, analytiker på Swedbank.

Han påpekar att tillväxten just nu drivs av att industrin åter bygger upp sina lager, efter den djupa lågkonjunkturen i fjol. Men, säger han, det är å andra sidan ett positivt konjunkturtecken.

– Hushållens konsumtion är också stark, den ökade tre procent i årstakt. Det är de bitarna som just nu driver svensk ekonomi.

– Det här ökar sannolikheten, som vi ser det, för att Riksbanken gör en sommarhöjning.

Detaljhandelsstatistiken var, till skillnad från BNP-siffran, svagare än väntat.

– Det var lite smolk i bägaren. Det är uppenbart att under senare delen av vintern och under våren så har hushållen varit lite mer försiktiga, säger Knut Hallberg.

– Det är möjligt att prat om räntehöjningar och Europaoron gör att en del hushåll är lite försiktigare. Vi hade ju också en ganska kall april, vilket påverkade klädförsäljningen negativt.

– Sveriges starka sidor börjar nu visa sig efter det att vi i fjol drabbades ganska hårt när exporten föll. Så länge som det inte kollapsar i Europa och BNP börjar falla tror jag det går bra, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB, efter att ha tagit del av fredagens statistik från SCB.

– Sedan är vi inte immuna mot vad som händer i omvärlden. Blir det en ny nedgång i omvärlden drabbas vi också, tillägger han.

Han tycker att siffrorna visar att verkligheten nu börjar komma i kapp indikatorer, både vad gäller tillväxten och arbetsmarknaden.

– Och även om detaljhandeln var lite svagare (än väntat) har exporten än så länge sett stark ut under andra kvartalet. Så det ser ut som om det kan fortsätta. Det talar för att vi får en tillväxt över trenden i år, säger Holmgren.

SEB:s Olle Holmgren noterar även att tillväxten enligt fredagens SCB-siffror ligger märkbart över Riksbankens prognoser och ser därmed statistiken som ytterligare ett argument för en höjning av reporäntan i juli.

– Vi har trott på en höjning i juli och det här stöder onekligen det.

Den svaga detaljhandelssiffran vägs upp av att investeringar och privatkonsumtion var bättre än väntat.

– Detaljhandeln är lite störande, att den är svag. Men detaljhandelsföretagen är väldigt optimistiska enligt barometerundersökningen. Det brukar vara en bra indikator på trenden. Samtidigt vet vi att just månadssiffror kan svänga ganska mycket.

Enligt SEB kan fredagens siffror sammantaget innebära att banken får justera upp sina prognoser för svensk ekonomi.

– Skulle man bara rakt av lägga in de här siffrorna skulle man hamna på nästan 4 procent i tillväxt 2010. Så blir det inte. Men någon justering uppåt kan det bli, särskilt som andra kvartalet också ser starkt ut.

– Det var en väldigt stark siffra. I årstakt ökar BNP med tre procent under kvartalet. Inför den här siffran hade vi trott på 2,5 procent, säger Konjunkturinstitutets (KI) chef Mats Dillén.

Han pekar på den starka exportutvecklingen under kvartalet.

– Det har vi i och för sig sett i den exportstatistik som finns, men det här var ändå starkare än väntat. Men det som överraskade oss mest var konsumtionen.

Sedan kan vi nu se att produktiviteten åter ökar.

– Den har fallit i tre års tid, och det har förbryllat många ekonomer. Men nu ser vi en stark produktivitetsuppgång.

Trots att BNP-utvecklingen varit starkare än väntat är det inte säkert att KI justerar upp sina prognoser.

Mats Dillén påpekar att institutet även måste väga in vad som händer i omvärlden, som de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder.

– Det är någonting som kan dämpa lite. Så var vi landar i vår prognos, det kan jag inte säga.