BNP-ökningen under andra kvartalet grundar sig främst på en uppgång i hushållens konsumtion och av nettot mellan export och import. Även den offentliga konsumtionen ökade, medan däremot de fasta bruttoinvesteringarna minskade något.

Hushållens konsumtionsutgifter steg med 2,3 procent. Det skedde främst genom ökade inköp av detaljhandelsvaror, där alkohol och tobak står för en stor del av uppgången. Offentlig konsumtion ökade med 1,9 procent, något mer för kommunerna och mindre för staten.

Exporten av varor och tjänster ökade med 1,7 procent, medan importen minskade med 2,8 procent. Sammantaget gav utrikesnettot ett starkt genomslag i BNP-utvecklingen.

Bruttoinvesteringarna sjönk med 0,5 procent, vilket är en betydligt måttligare nedgång än det ras som inträffade under årets första kvartal. Förbättringen gällde framför allt för näringslivets maskininvesteringar.

Produktionen i näringslivet steg med 2,0 procent, varav 3,9 procent i tillverkningsindustrin. Sysselsättningen i näringslivet sjönk med 0,6 procent. Detta uppvägdes dock av en ökning i offentliga sektorn, så att den totala sysselsättningen låg kvar på samma nivå som under andra kvartalet i fjol.

Eftersom första kvartalet var svagare, steg BNP med sammantaget 1,6 procent under hela första halvåret 2002. Om man i stället jämför utvecklingen från årets första till andra kvartal rör det sig om en uppgång med 0,6 procent. Detta visar att konjunkturen började ta ökad fart under våren och försommaren.

Förhandsbedömningen bland ekonomiska analytiker som tillfrågats av nyhetsbyrån Direkt var, genomsnittligt, en BNP-ökning under andra kvartalet på 1,7 procent - alltså 0,4 procentenheter lägre än i SCB-siffrorna. Överraskningen tycks främst ha varit att investeringarna visade sig ha utvecklats mindre negativt än väntat.

Det bör dock understrykas att uppgifterna från SCB är preliminära och har tagits fram för att kunna användas i regeringens pågående arbete med statsbudgeten för nästa år. Reviderad statistik för andra kvartalet blir klar den 25 september.