Tillväxten under tredje kvartalet drevs framför allt av hög privat konsumtion, +3,5 procent, men även av hög offentlig konsumtion, +1,8 procent, samt lagerinvesteringar, +2,9 procent.
Fasta bruttoinvesteringar ökade med 11,2 procent.
Kronan lyfte mot både dollarn och euron efter BNP-siffrorna. Marknadsräntorna drog också iväg uppåt.
Kronan steg till 9:22 kronor per euro och 6:94 kronor per dollar. Räntan på en tvåårig svensk statsobligation lyfte till 1,64 procent, vilket kan jämföras med 1,55 procent före BNP-statistiken.
– Det här var en riktigt bra siffra. Svensk ekonomi går verkligen starkt, med tanke på hur det ser ut i omvärlden, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, om BNP-statistiken.
– Det är också bra signaler i siffran — det vill säga att hushåll och framför allt investeringarna går starkt och bidrar. Det är positivt framåt också, fortsätter hon.
Nordea hade räknat med en BNP-tillväxt på 6,2 procent tredje kvartalet.
– Och vi låg högst, vad jag vet, säger Annika Winsth.
Hon räknar med att Riksbankens prognos för reporäntans utveckling, räntebanan, nu ligger fast och att banken höjer räntan i december, februari och april.
– Det stödjer den här bilden att Riksbanken bör gå vidare (med höjningar), säger Winsth, som även pekar på att inflationsförväntningarna har stigit.
– Det är rekordtillväxt, säger Olle Holmgren, analytiker på SEB.
Han hittar en kvartalssiffra på 6,7 procent under ett kvartal 1984, men den är inte dagkorrigerad och därför lite svår att jämföra med, enligt Holmgren.
– Det visar att svensk ekonomi väldigt snabbt är på väg att ta tillbaka fallet vi hade 2009, säger han.
Holmgren noterar att lagren bidrar väldigt mycket, precis som de gjorde i den djupa nedgången 2009.
– Exporten och investeringarna är också på en ganska låg nivå, ska man komma ihåg, säger han.
Enligt Holmgren kommer den starka avslutningen på 2010 innebära att man får justera upp 2011 års tillväxtprognoser och även räkna med att Riksbanken fullföljer sina räntehöjningsplaner i december och februari.
– Det här gör att sannolikheten att Riksbanken genomför sina räntehöjningar ökar. Det är en gradvis anpassning av räntan mot något som blir en mer normal nivå, säger Holmgren.
Reporäntan väntas därmed ligga på 2,25 procent i slutet av 2011 och 3,00 procent i slutet av 2012.
Holmgren ser samtidigt risker för att tillväxten mattas av snabbare än väntat framöver, om skuldkrisen i eurozonen förvärras och åtstramningarna som planeras där blir för stora.
– Om det skulle komma en ny nedgång i Europa kommer Sverige att drabbas också. Det får man inte glömma.
– Den höga BNP-siffran beror förstås på den kraftiga nedgången vi hade i fjol, påpekar Peter Buvén på SCB.
Tredje kvartalet 2009 föll BNP med 6,4 procent. Men dagens kvartalssiffra är den högsta sedan SCB började med kvartalsvisa mätningar 1970.
– Tidigare högsta nivåer uppmättes andra kvartalet 1974 och andra kvartalet 2000. De båda gångerna ökade BNP med 5,8 procent.
Tidigare BNP-data, från 1950—1969, är årsstatistik.
– Men det är högst troligt att dagens siffra är den högsta ända sedan 1950, säger Buvén.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros välkomnar siffrorna.
– Det är väldigt positivt att BNP-rekylen är så stark efter det skarpa fallet 2009. Fokus måste nu sättas på att förhindra arbetskraftsbrist, samtidigt som vi har mycket hög arbetslöshet. Det är den stora utmaningen framöver, säger Thomas Östros.
– Nu handlar det framför allt om vilken inriktningen politiken ska ha. Jag tror att Borg måste vara beredd att lyssna på de goda råd som kommer om bland annat en aktiv arbetsmarknadspoltik för att vi ska få tillväxt under en lång period och inte bara som en rekyl. Annars får vi brist på yrkesarbetande och därmed också högre räntor, säger Östros.
Statsminister Fredrik Reinfeldt är påtagligt nöjd och kommenterar tillväxtrapporten med ett leende på läpparna.
– Det är en väldigt stark siffra i en miljö där många andra runtom i Europa har djupgående problem. Det är viktigt för oss att minnas våra strukturella åtgärder för att öka arbetsutbudet och se till att vi inte får kapacitetsbrist i den svenska ekonomin. Det blir ännu viktigare med så här höga tillväxtsiffror. Och vi ska vara ödmjuka inför att Sverige är väldigt exportberoendeexponerat i förhållande till omvärlden, som har en helt annan utveckling, säger Reinfeldt.
Statsministern menade att man inte bör slå sig för bröstet och luta sig tillbaka alltför mycket - världsekonomin är rörlig och läget kan förändras snabbt.
– Det är svårt att bedöma hur varaktigt detta är. Vi kan delvis förebygga bakslag genom att hålla tillbaka en del investeringar för att undvika kapacitetsbrist i ekonomin. Problemet är att när man upplever att ekonomin går bra kan det bli oroligt om man håller igen för mycket.
Finansminister Anders Borg menar att det är viktigt att fortsätta med reformer på exempelvis arbetsmarknaden, så att det inte ska bli överhettning på grund av arbetskraftsbrist.
Borg vill inte säga något huruvida den starka tillväxten till exempel påverkar planerna på att genomföra ett femte steg i det så kallade jobbskatteavdraget.
– Det kan vi komma tillbaka till efter kräftorna, säger Borg och syftar på de budgetförhandlingar som regeringen brukar ha efter sommaren.
– Man ska komma ihåg att när länder exploderar som vi sett på Island och Irland, så har det normalt sett föregåtts av att man blivit övermodig, att det har sett bra ut och att man fått hybris. Vi ska inte drabbas av det, vi ska fortsätta vara försiktiga och säkerställa att vi återställer de offentliga finanserna, sade Borg.
– Och vi ska ha ordning i banksektorn, för ofta är det så att det är där det blåses upp och det är det som sedan exploderar. Vi ser nu till exempel att banksektorn växer i snabb takt, man fortsätter att expandera i Baltikum. Får vi en banksektor som växer sig för stor, så utgör det en mycket allvarlig risk för svensk ekonomi, sade Borg.
– Banker är en utomordentlig riskfylld verksamhet för ett land, varnade Borg.
Frågan är då vad finansministern är beredd att göra för att förhindra att det uppstår hybris i svensk ekonomi.
– Till och börja med ska vi säkra att finanspolitiken förs i en ansvarsfull inriktning och att vi återställer överskotten i de offentliga finanserna, så att vi har en krigskassa till nästa gång det smäller, sade Borg.
– Sedan ska vi naturligtvis göra strukturreformer som gör att ekonomin fungerar bättre och vi ska självklart också se till att vi i Sverige genomför de här nya regelverken på ett stramt och tidigt sätt för banker och finansinstitut, sade han.
Vilka strukturreformer han syftar på ville Borg inte gå närmare in på. Till exempel vad som kan behövas för att få ned den höga arbetslösheten.
– Sverige har den starkaste sysselsättningsökningen av praktiskt taget alla industriländer just nu. Vi har ju gjort strukturreformer med förändring av a-kassan, jobbskatteavdrag och sjukförsäkring som lägger grunden för detta. Och det kan vara viktigt att man funderar på ytterligare strukturförändringar.