De svenska storbankerna lärde sig läxan under den förra finanskrisen. I dag är de "välkapitaliserade", det vill säga kassorna är välfyllda. En situation som Riksbanken är tillfreds med. Men hotet från Grekland är påtagligt trots allt.
Nyligen presenterade Riksbanken tidigare konfidentiell information från bankerna som visar på deras sårbarhet med anledningen av krisen i främst Grekland men också Italien, Irland, Spanien och Portugal.
Statistiken, som finns med i Riksbankens senaste stabilitetsrapport, som gavs ut med bankernas medgivande i slutet av maj, visar att de svenska bankernas exponeringar mot de fem krisländerna är "liten".
– Även om de direkta exponeringarna uppgår till omkring 500 miljoner kronor innebär de indirekta, som är betydligt större, att bankerna är väldigt beroende av hur krisen utvecklas i Europa, konstaterar Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.
Enligt Mattias Persson har Riksbanken av det skälet mycket täta kontakter med i första hand, de fyra svenska storbankerna.
– Vår uppgift som centralbank är att se till att bankerna har fortsatt beredskap och minskar sårbarheten ytterligare, säger Mattias Persson.
Bankernas inhemska och utländska verksamheter är nära sammankopplade. Ett problem i ett utländskt dotterbolag kan med andra ord lätt sprida sig till det svenska moderbolaget. Därför omfattar Riksbankens analys bankernas koncerner, där både svensk och utländsk verksamhet ingår. Däremot ser Mattias Persson i dag inget i eurokrisen som direkt ska påverka de svenska hushållen.
Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken, tror att det framför allt blir franska banker som får ta den största smällen, då de äger grekiska statsobligationer och grekiska banker.
– Blir det en kollaps i de grekiska statsfinanserna kollapsar även de grekiska bankerna och då blir det stökigt för banker generellt, säger Jan Häggström.
Däremot kommer franska banker definitivt inte att gå i konkurs, tror han.
– De har hygglig kapitaltäckning. Däremot kan de hamna i samma läge som Swedbank och SEB under krisen i Baltikum. De måste gå till sina aktieägare för att få hjälp med att återuppbygga kapitalet.
Jan Häggström är inte alls orolig för de svenska bankerna, som har en försumbar utlåning till Grekland. För Danske bank kan det dock finnas ett frågetecken, enligt honom.
– Det är sannolikt att en grekisk kollaps får spridningseffekter till andra Piigs-länder som Irland och där har Danske bank en exponering. Det är också anledningen till att Danske bank har lägre kreditvärdighet, säger Jan Häggström.