Irland 30 miljarder, Spanien 26 och Polen 56 miljarder. Svenska banker har lånat ut över 500 miljarder kronor i de skuldsatta krisländerna.
Då blir det problem om härden sprider sig.
Eurokrisens blickar riktar sig nu främst mot Irland, Spanien och Portugal. Totalt har de svenska bankerna utlåning till dessa länders banksystem på runt 60 miljarder kronor, enligt siffror från Bank of International Settlements (BIS).
Relativt små belopp i sig, men det kan bli riskfyllt om krisen sprider sig, vilket är det som regeringar och experter nu varnar för.
Även Polen börjar få ansträngda finanser med ett underskott som vuxit kraftigt till åtta procent av BNP i år. Gentemot polska banker har svenska banker utlåning på motsvarande 56 miljarder kronor.
Allra störst exponering har det svenska banksystemet mot Estland och de baltiska grannländerna, totalt nästan 400 miljarder kronor. Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken, varnar för att den baltiska finanskrisen kan förvärras igen om Estland inför euron som planerat, nästa år.
– Irland borde ha väntat med att gå in i eurozonen tills de var uppe på inkomstnivåer i landet som motsvarar de i Tyskland eller Frankrike. Samma sak kommer att drabba Estland nu, sade Häggström till TT häromdagen.
Men det är inte det värsta. Risken ligger framför allt i de indirekta exponeringarna.
– Problemet är om vi får en systemkris, säger Pär Magnusson, chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland.
De indirekta exponeringarna kan vara stora. Tyska och brittiska banker har mycket pengar utlånade till krisländernas banker. Och svenska banker har som exempel betydligt större utlåning till tyska och brittiska banker.
– Det är väldigt oöverskådligt vem som sitter med Svarte Petter. Den risken är väldigt problematisk, säger Magnusson.
Finansmarknadsminister Peter Norman (M) är inte oroad över svenska bankers exponering mot de krisdrabbade euroländerna.
– Sveriges exponering mot Irland är väldigt låg. Nu ska vi inte gå händelserna i förväg, men jag kan bara notera att svenska banker är väldigt väl kapitaliserade jämfört med andra europeiska banker, säger Peter Norman.
– Men finanskrisen är ju inte slut, och kommer det oro i nya länder, vilket det förhoppningsvis inte blir, så är det naturligtvis viktigt att bankerna ser om sitt hus. Men jag har ingen anledning att vara orolig på den punkten i dag, säger Norman.