Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Svenska jobb försvinner när företagen köps upp

Det som gynnar aktieägarna är inte nöd­vändigtvis bra för samhället och nationen Sverige. En genomgång som DN gjort av ett antal uppmärksammade utländska företagsuppköp de senaste 20 åren visar på en uppenbar trend – köparens hemland favoriseras.

Sverige saknas på den amerikans­ka läkemedelsjättens Pfizers karta över hur bolaget ser på framtidens forskning och utveckling.

Pfizer vill köpa det svensk-brittiska Astra Zeneca med bland annat forskning i Mölndal och tillverkning i Söder­tälje. När Pfizer marknadsför ­planen på en ny samman­slagen läkemedelsjätte existerar inte ­Sverige. USA och England, där Astra Zeneca också är etablerat, är däremot med.

– Amerikanska Pfizer har inget blågult intresse i sitt bud på Astra Zeneca. Lika lite gynnar tyska VW:s jakt på flera Scaniaaktier svenska intressen, säger Lars Jonung, ­professor vid Ekonomihögskolan i Lund.

Han är starkt kritisk till att politikerna, oavsett partifärg, under en följd av år har låtit huvudkontoren för de svenska industriella flaggskeppen segla i väg utomlands. I olika debattinlägg har Jonung hävdat att Sverige på väg att utvecklas till en dotterbolagsekonomi.

Sophie Nachemson-Ekwall, journalist, ekonomie doktor och forskare i bolagsstyrning, konstaterar att brittisk lagstiftning är betydligt tuffare än den svenska och där slåss politikerna hårdare för att skaffa klarhet i Pfizers avsikter.

– Britterna har skrivit om sin aktiebolagslag för att möjliggöra för styrelsen att ta hänsyn till fler intressenter än bara aktieägarna, säger hon.

Trots löften om fortsatta satsningar i Sverige försvinner högkvalificerade tjänster när huvudkontoren hamnar i England, Tyskland eller i USA efter uppköp av svenska storkoncerner. I bästa fall blir rester av en produktion kvar, i värsta fall ingenting, anser Lars Jonung.

– Politikerna tror att det går att möta företagsförluster med skattesubventionerade startuppföretag. Många drömmer också om att det uppstår någon Steve Jobs ute i glesbygden, men det här är i stället på väg att bli en mardröm, säger han.

Med huvudkontoren försvinner också en arbetsmarknad för högutbildade ekonomer, tekniker och jurister, liksom den unika kompetens som styrning och ledning av storföretag utgör, konstaterar Lars Jonung.

Och Sophie Nachemson-Ekwall delar resonemanget.

– När Scania byter ägare är det inte bara aktieägarna som sitter med en stor investering här och nu. Det kan inte bara vara de som bestämmer. Det finns flera som investerar i produkten Scania: samhället, Södertälje och anställda. Det här fångar inte det kortsiktiga riskkapitalet upp, säger hon.

Stora Enso, Pharmacia, Aga, Astra, Bofors, Kockums och Skandia är bara några exempel i den långa raden av utländska förvärv. DN:s genomgång visar att uppköpen i de flesta fall resulterat i tusentals för­lorade arbetstillfällen.

En del av minskningen är resultatet av en normal rationalisering som förmodligen skulle ha kommit ändå, men ett stort antal är en direkt följd av affären. Dessutom finns ingen statistik om vilka andra arbetstillfällen, för till exempel konsulter, som utarmas.

Men både Nachemson-Ekwall och Jonung framhåller att där moderbolaget har sitt huvudkontor, där köps också de avancerade kringtjänsterna.

Ett talande exempel är läke­medelskoncernen Pharmacia, vid sidan av Astra en gång en av hörnstenarna i svensk läkemedelsindustri. Efter en fusion med läkemedelsföretaget Upjohn 1995 flyttades huvudkontoret till London och två år senare till USA. 2003 slog Pfizer klorna i Pharmacia och i dag är det bara marginella rester kvar av bolagets verksamhet i Sverige.

Ett aktuellt exempel är VW:s bud på Scania. IF Metalls inställning till Volkswagens ambitioner att ta över hela Scania är att låta detta ske. Fackklubben litar på att avtalet ändå ger veto mot nedläggningar och flytt av jobb. Dessutom har det utlovats representation i koncernens bolagsstyrelse och garantier för att Scania förblir ett svenskt företag med säte i Södertälje

– Det är det tryggaste alternativet, säger Michael Gustafsson från Scanias verkstadsklubb.

Patrik Karpaty, docent i nationalekonomi vid Örebro universitet, har studerat vad som hände med sysselsättningen mellan åren 1993 och 2002 i bolag som blev uppköpta.

– Totalt hände inte så mycket och inom forskning och utveckling investerade man ofta mer.

Betyder det att oron för vad som kan hända om Pfizer köper Astra Zeneca är obefogad?

– Nej, det går inte att svara på vad som händer i enskilda företag. Däremot tror jag att det generellt är förödande att försöka förhindra gränsöverskridande affärer. Långsiktigt bidrar de till att företagens konkurrenskraft ökar, till exempel om svenska företag söker sig utomlands för att nå kompetens som man inte har hemma.

Fakta.

Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och utveckling (FoU) ska uppgå till 4 procent av BNP år 2020.

Mellan 2001 och 2011 minskade denna andel från 4,13 till 3,37 procent.

I en jämförelse mellan 33 länder hamnar Sverige trea från slutet när det gäller tillväxttakt för forskning och utveckling.

En avgörande förklaring är att företagens FoU-verksamhet flyttas ifrån Sverige.

Källa: Stiftelsen Forska! Sverige/Lägesrapport 2014