Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Svenska lånefesten oroar Kronofogden

Bröllop och ny bil är två saker som svenskarna ofta tar lån för.
Bröllop och ny bil är två saker som svenskarna ofta tar lån för. Foto: Beatrice Lundborg/Lasse Swärd

Svenska hushåll köper alltmer på kredit utan säkerhet. På fem år har utlåningen till konsumtionsändamål ökat med 20 procent. Kronofogden höjer ett varnande finger.

Svenska hushåll tog lån utan säkerhet för konsumtionsändamål för över 205 miljarder kronor förra året. Det är en ökning med 20 procent jämfört med 2010, framgår av statistik från SCB som Zmarta Groups färska lånebarometer refererar till.

Särskilt benägna att ta den här typen av lån är personer i åldrarna 35–49 år och allra vanligast är att låna pengar för att köpa en bil, renovera, köpa möbler eller åka på semester, enligt statistiken där sms-lån och bostadslån inte ingår.

Kronofogden höjer ett varnande finger för utvecklingen.

– Just nu är det lätt att låna och köpa saker för pengar man inte har. Men generellt tar den som är skuldsatt större risker, konstaterar Tina Häggmark, kommunikatör på Kronofogden.

Om de ökade lånen lett till fler obetalda skulder går inte att se i   Kronofogdens statistik.

– Men det kan ju bli en ond cirkel om man har krediter som måste betalas av och att man då låter bli att betala andra räkningar, säger Tina Häggmark.

Hon konstaterar att det i dagens lågränteklimat är väldigt lätt att låna pengar och uppmanar alla att ha koll på sin ekonomi.

– Bland unga finns i dag ett stort tryck på vad man ska ha, hur man ska se ut och vad som ska upplevas. Man vill kunna ha det som alla andra och upprätthålla en viss status. Men det bästa är alltid att spara först och köpa sedan. Det blir så mycket roligare då.

Män lånar mer än kvinnor och i  snitt ligger lånen på 85 000 kronor, enligt Zmarta Group som erbjuder konsumenttjänster inom bank och försäkring.

De största lånen har med bostaden att göra, i snitt 180 000 kronor. Även bröllop lånas det till i ganska stor utsträckning.

Lånen är som allra störst i november då många verkar behöva pengar för att renovera. En annan topp sker under sommarmånaderna då flera lånar pengar för att finansiera semestern.

Björn Lander, vd på Zmarta Group som samarbetar med 25 banker och rådgivare, tror att ökningen i konsumentkrediter har att göra med att den typen av lån har blivit mer socialt accepterade. Han ser inga större risker med ökningen.

– Den här typen av lån står bara för 6,5 procent av hushållens skuldsättning och i 97 procent av fallen betalas krediterna tillbaka.

Han betonar också att undersökningen visar att de som lånar ofta har en ganska hög medelinkomst och att kreditprövningen av de som lånar är noggrann.

– När ansökan kommer till oss gör vi en kreditprövning, redan där nekar vi 25 procent. När vi sedan lämnar över ärendet till banken gör de en mer omfattande prövning för att därefter ta beslut om de kan erbjuda ett lån och till vilken ränta.

Att ränteläget är lågt och därmed pressar bankerna att öka volymerna för att tjäna pengar tror han inte påverkar utvecklingen särskilt mycket.

– Vår teori är att de låga räntorna framför allt påverkar bostadslån.

Eva Lindström på Konsumenternas bank- och finansbyrå betonar vikten av att den som lånar räknar ut den totala kostnaden. Konsumentlån kan ha räntor på uppemot 30 procent och ofta stirrar sig långivaren blind på månadskostnaden.

– Med lång kredittid kan månadskostnaden se låg ut, men det ökar kostnaden för lånet totalt. Kan man betala snabbare ska man göra det, säger hon och rekommenderar att man för en noggrann lånekalkyl.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.