Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svenska miljarder bidrar till skövlingen av regnskog

Skövling av regnskog i Sarawak, i den malaysiska delen av Borneo.
Skövling av regnskog i Sarawak, i den malaysiska delen av Borneo. Foto: Rich Carey Shutterstock com

Svenska storbanker har plöjt ner 4,2 miljarder kronor av spararnas pengar i företag som skövlar regnskog och kränker ursprungsfolkens rättigheter på Borneo, enligt en rapport från Swedwatch och Fair finance guide. Bankerna bryter mot FN:s och sina egna riktlinjer, hävdar organisationerna.

Sju nordiska storbanker får underkänt för sin användning av spararnas pengar i Borneo. Trots att de har ställt sig bakom FN:s konvention om ursprungsfolkens rättigheter har de misslyckats på ön. Bankerna har varken identifierat problem, analyserat eller agerat i de företag som de investerat i för fondspararnas räkning, enligt Swedwatch.

– Bankerna måste lägga ner mer resurser på att ha kontroll över verksamheter som rör land och skog där ursprungsfolk bor, säger rapportförfattaren Frida Arounsavath.

Swedwatch har undersökt fyra företags verksamhet på Borneo där svenska banker har investerat totalt 4,2 miljarder kronor av svenska sparares pengar. I två fall rör det sig om företag som har exploaterat ursprungsfolkets mark utan samråd och kompensation. De andra två fallen rör ett svenskt företag, AAK, som importerar och säljer palmolja, samt Deutsche Bank som har bistått med finansiella tjänster till en politisk ledare som anklagas för att ha tjänat stora pengar på skövling av regnskog i stor skala.

Frida Arounsavath betonar att urfolk alltid ska konsulteras och kompenseras vid projekt på deras mark, enligt FN-konventionen. Det direkta ansvaret ligger på företagen. Men banker som är länkade till företagen har ett ansvar att påverka, enligt FN.

– Dessutom har bankerna i sina egna interna riktlinjer åtagit sig att respektera ursprungsfolk. De har ett ansvar att hålla koll på de bolag som de investerar i. I det här fallet har de inte fångat upp problemen, säger Frida Arounsavath.

Bankerna behöver lägga ner mer tid på fältet och sätta tydlig press på företag om att det råder nolltolerans mot att köra över ursprungsfolk i projekt.

Med kompensation avses inte så mycket pengar som att se till att ursprungsfolket kan fortsätta med sin traditionella livsstil och leva på sin mark. Att de förlorar tillgång till mark och skog kan sänka deras levnadsstandard markant.

– En sjuksköterska som jag intervjuade konstaterade att barn i 3–5-årsåldern har gått ner i vikt. Hon kopplade det till att de inte längre har lika stor tillgång till vilda grönsaker, frukt och vilt kött efter att byn förlorat skog till ett antal gruvprojekt. Det är ett typiskt problem, säger Frida Arounsavath.

Sasja Beslik, chef på ansvarsfulla investeringar på Nordea, konstaterar att banken är aktivt i 4.000 bolag i världen och att det kan vara svårt att ha total kontroll över alla.

– Vi för mycket dialog med företagen och försöker ta reda på så mycket som möjligt, men ofta vill de ju inte informera om det som är dåligt, den informationen får vi ofta i efterhand. Sedan är det förstås vår uppgift att ta reda på så mycket som möjligt, säger han och understryker att Nordea har varit på Borneo för att studera verksamheten där.

Han tycker studien har ett för snävt angreppssätt.

– Det är bra att de gör den här typen av djupdykningar när det gäller ursprungsfolkens rättigheter. Men studien ger en ensidig bild av det omfattande jobb som bankerna faktiskt gör, även om vi kan bli bättre. Dessutom är många av de saker de tar upp gamla. Gruvbolaget är exempelvis inte längre verksamt på Borneo, säger Sasja Beslik.

Men enligt Frida Arounsavath ligger den finansiella världen efter.

– Man kan jämföra med textilindustrin där många företag för tio år sedan sa att det är orimligt att ha koll på alla leverantörer. I dag har jobbar sektorn omfattande med hållbarhetsfrågor och ser det som en självklarhet att ha koll.

Helt nattsvart är det dock inte. Hon konstaterar att fem av bankerna i studien har varit med i investeringsnätverk där man jobbar med mänskliga rättigheter.

– Bankerna har saker de kan bygga vidare på. De har system för screening och analys. Men de behöver lägga ner mer tid på fältet och sätta tydlig press på företag om att det råder nolltolerans mot att köra över ursprungsfolk i projekt.

Swedwatch har intervjuat invånare vars mark eller skog har försvunnit till följd av projekt som de fyra företagen genomfört. Flera byledare vittnar om allt mindre möjligheter att bedriva traditionellt jordbruk. Många unga flyr till storstäderna.

– Byledarna berättade att de är oroliga för om deras samhälle och språk ska överleva.

Fakta. Sparande i fonder
  • Sju banker ingår i undersökningen: Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank.
  • Totalt har de genom sparfonder investerat 4,2 miljarder kronor i företagen IOI Corp, BHP Billton, AAK och Deutsche Banks verksamhet på Borneo.
  • Bäst betyg på en tiogradig skala får Swedbank i studien. De får en fyra, efter att frågor ställts om hur de kontrollerar att FN:s regler om ursprungsfolk följs. SEB får en trea, medan övriga hamnar på en tvåa.
Fakta. Borneos skog på väg att försvinna

Förstörelsen av regnskogarna i Borneo betraktas som en av de största miljöskandalerna någonsin.

Sedan 1960 har företag utvunnit palmolja, skövlat skog och bedrivit gruvverksamhet som skadat både miljön och ursprungsbefolkningen.

Prognoser visar att skogen på öns södra halva kan vara borta 2020. Samhällen har tvingats bort och möjligheten till traditionell livsstil har minskat radikalt.

Borneo är uppdelat i en malaysisk och en indonesisk del.

Inget av ländernas regeringar har skyddat den inhemska befolkningens rättigheter. Det har inte heller företag och finansiella aktörer, hävdar Swedwatch.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.