”Vi följer givetvis utvecklingen på Island noggrant. Vi måste avvakta den fortsatta händelseutvecklingen innan vi kan göra en analys av situationen”, säger Markus Sjöqvist, pressekreterare hos finansminister Anders Borg, till TT.
– Vad gäller de nordiska ländernas lån till Island har den första delen av utbetalningen redan godkänts. Den andra delen av utbetalningen kommer vi nu att få ta ställning till i samband med styrelsediskussionen i IMF, säger han.
– Det är svårt att se att den isländska presidentens beslut att låta islänningarna folkomrösta om Icesaveavtalet kommer få några spridningseffekter till Sverige eller andra finansiella marknader, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist till TT.
– Och det är svårt att veta vad som ska hända nu. Men det verkar ju som om frågan kommer att tas upp på hög politisk nivå. Presidenten har ju sagt att Island ska fullfölja sina internationella åtaganden.
Det finns rätt många länder som drabbats hårt av finanskrisen och vars statsfinanser därför är i uselt skick. Det gäller inte minst Grekland, Irland och Dubai enligt Robert Bergqvist.
– Den isländska presidentens beslut sätter fingret på olika staters finansiella styrka för att kunna uppfylla sina förpliktelser, säger Robert Bergqvist.
– Därför kommer man nog ännu hårdare att granska länder med svaga statsfinanser.
Kreditvärderaren Fitch nedgraderade Islands långsiktiga kreditvärdighet från BBB- till BB+ enligt ett pressmeddelande på tisdagen. Fitch konstaterade att ”framtidsutsikterna är negativa”.
Nedgraderingen innebär att Fitch avråder från investeringar i Island.
”Dagens beslut av Islands president att hänvisa Icesave-uppgörelsen till en folkomröstning skapar en ny våg av politisk, ekonomisk och finansiell osäkerhet. Det innebär även ett allvarligt bakslag i Islands försök att återskapa normala finansiella relationer med resten av världen”, skriver Fitch-analytikern Paul Rawkins.