Sommarens regnväder slår hårt mot Sveriges bönder. På stora delar av åkerarealen håller grödorna på att ruttna bort. Nu hotas de av stora ekonomiska förluster.
– Om det inte slutar att regna blir det katastrof, säger Sture Johansson på gården Svepnäs utanför Sala.
Vi står vid ett av hans kornfält som är hårt åtgånget av det fuktiga vädret som har rått sedan i våras. Sture Johansson tar upp en planta som är gul, ynklig och halvrutten. Regnet gör att det inte kommer ned något syre till växten.
– Här blir det ingen skörd, säger han.
Normalt brukar det falla 30–40 millimeter regn under juni i Mälardalen. I år kom det 156. Och något slut på regnandet är inte i sikte – vid horisonten tornar nya mörka moln upp sig. Sture Johansson beräknar att en fjärdedel av hans 240 hektar stora spannmålsodling är förstörd.
Sorter som tagit skada av blötan är korn, potatis och raps. Men alla delar i landet är inte lika drabbade. De mest utsatta spannmålsodlarna finns i Mälardalsregionen och i södra Norrbotten och norra Västerbotten, enligt Lantmännens riksförbund, LRF.
Några larmrapporter från de småländska bönderna efter helgens väderkaos har inte inkommit än. Men blir åkrarna stående i vatten några dagar börjar grödan att ruttna.
Böndernas problem startade redan i höstas med stora regnmängder som gjorde det svårt att ta in skörden. Under våren när ny gröda skulle sås förvärrades läget av regn och kyla.
Enligt en skaderapport från försäkringsbolaget Agria behövde man så om 10 000 hektar, vilket är tio gånger mer än de senaste tio årens genomsnitt och 20 procent mer skadad areal än rekordåret 1997.
Förutom att bönderna i nuläget inte får in vallskörden har de även fått olika skadedjur och sjukdomar på sina grödor på grund av regnet.
– Många är bekymrade och det är ett allvarligt läge, säger Anders Holmerstig, vikarierande presschef på LRF.
Dessutom riskerar spannmålsodlarna att mista sina EU-bidrag för att sådden har regnat bort. För somliga kan det innebära ett bortfall på hundratusentals kronor.
– För växtodlare är det lite av ett katastrofläge. Med ett dåligt skördeår förra året och nu med ett dåligt år på gång är det många som oroas över ekonomin, säger spannmåls- och mjölkbonden Herbert Nyman i Altersbruk norr om Piteå som räknar med ett bortfall på minst 150 000 kronor i år.
LRF i Norrbotten vill inrätta en nationell katastroffond för lantbrukare i situationer som denna. Men hittills har de inte fått något gehör hos Jordbruksverket.
Det värsta som kan hända nu är om regnet fortsätter och även påverkar höstskörden. I slutändan kommer de minskade skördarna att slå mot konsumenten i form av högre matpriser.
– Det är svårt att säga något än om årets produktion. Men totalen ser inte bra ut, säger Anders Holmerstig.