De svenska storbankerna står väl rustade, enligt Riksbankens nya stabilitetsrapport. Men de bör stärka kassorna om skuldkrisen i Europa skulle bli ännu värre.
De svenska storbankerna klarar sämre tider. De klarar att möta en sämre ekonomisk utveckling, enligt Riksbankens stabilitetsrapport.
Men för att behålla motståndskraften i osäkra tider måste bankerna ha kvar eller öka sina kassareserver, något som Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen presenterade i förra veckan.
– Bankerna har god motståndskraft när det gäller att hantera svårigheter men vi kommer inte ifrån att osäkerheten i Europa är stor, sade riksbankschefen Stefan Ingves när han presenterade den nya stabilitetsrapporten.
– Svenska banker är stabila, men vi lever i en högst osäker omvärld.
Riksbanken konstaterar att de svenska storbankerna har mycket låga kreditförluster och de har också god tillgång till de internationella kapitalmarknaderna trots oron i omvärlden. Riksbanken bedömer vidare att storbankerna är väl kapitaliserade, inte minst i jämförelse med sina europeiska kollegor.
– Tre av fyra ligger i absolut topp, Nordea ligger något under men är fortfarande väl kapitaliserat, säger vice riksbankschef Lars Nyberg.
Riksbanken har stresstestat de fyra storbankerna. Ett scenario målas upp där svensk BNP faller kraftigt de närmaste tre åren, 2—4 procent per år, och där storbankerna råkar ut för samlade kreditförluster på 195 miljarder kronor under de tre åren, sju gånger mer än huvudscenariot.
Ändå minskar bankernas kassareserver, mätt enligt den så kallade kärnkapitalrelationen, bara marginellt eftersom Riksbanken räknar med att de har fortsatt god intjäning. Lägst kapitalrelation beräknas Nordea få. Banken är också den som i utgångsläget har lägst kapitalrelation.