Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svenskar vill ha senare semester

Svenskarna blir allt mer kontinentala i sitt semestrande. Fler förskjuter sin ledighet in i augusti – och många delar upp semestern och sparar veckor för det mörka vinterhalvåret.

– Kapaciteten under vintersäsongen har ökat med mellan fem och tio procent varje år de senaste fem åren, säger Martin Durnik, marknads- och kommunikationschef på Ticket.

– Och även bokningarna sent i augusti och i september ökar.

Den sistnämnda tendensen syns tydligt i statistiken. En körning av Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar som TT gjort visar att allt fler svenskar gör som i södra Europa, de lägger sommarsemestern senare. Semesteruttagen i augusti har ökat från 12,5 procent 1990 till 22,1 procent 2010. Under samma period har juli-semestrandet minskat med omkring fem procentenheter.

Men det man i resebranschen främst noterat om svenskarnas semestervanor är att många nu splittrar upp sin ledighet. För fem, tio år sedan var det vanligt med en sammanhängande industrisemester. Nu tar svenskarna ofta en två, tre veckor ledigt på sommaren och sparar ett par veckor till vinterhalvåret.

– Weekend- och storstadsresandet på andra tider än sommaren har ökat kraftigt i takt med att lågprisflyget tagit stora andelar. Och det stora resandet till Thailand har kommit i gång. För en fem, tio år sedan hade vinterresenärer i princip bara Kanarieöarna att välja på, säger Durnik.

Lena Eskilsson, idéhistoriker vid Umeå universitet som forskat om semestervanor, bekräftar att juli månads sammanhängande industrisemester snart är ett minne blott.

– Begreppet används fortfarande, men har allt mindre betydelse. Industrin stänger ju inte en månad på sommaren längre, säger hon.

Men det finns fortfarande en stark kultur för sommarsemester i Sverige och planeringen på de flesta arbetsplatser bygger på att de anställda är lediga på sommaren. Det är en kvarleva från 1938 då två veckors lagstadgad semester infördes.

– Då betonades nyttoaspekten, det skulle vara en rekreation som inte handlade om att man latade sig, berättar Eskilsson.

Då var det vanligt att svenskarna cyklade, campade eller hyrde in sig på ett lantbruk. Därifrån till dagens semestrande kan steget tyckas långt – men så har också arbetslivet blivit mer flexibelt, mobiltelefonerna gjort sitt intåg och resorna blivit billigare.

Svensk semesterhistoria

  • Den sociala reformen om två veckors lagstadgad semester kom 1938. 1977 fick arbetande svenskar fem veckors ledighet.
  • Till en början präglades semestern av friluftsideal. Många hade sommarstugor, hyrde in sig på bondgårdar eller vandrade i naturen.
  • Under 1950-talet blev camping allt vanligare. Många arbetsplatser och organisationer bidrog med semestermöjligheter för sina anställda eller medlemmar. Och allt fler svenskar fick råd att resa utomlands, till en början med buss, färja och tåg. De första charterresorna med flyg kom på 1950-talet och gick till Spanien.
  • Under 1960- och 70-talen ökade antalet husvagnar stort, i takt med att bilismen växte i Sverige. Samtidigt kom charterresandet igång på riktigt.

Källa: Stockholms universitet och Populär Historia. (TT)

Då tar svenskarna semester

1990 – Juli: 49,9% Augusti: 12,5%

1995 – Juli: 46,2% Augusti: 16,2%

2000 – Juli: 43,7% Augusti: 18,7%

2005 – Juli: 44,5% Augusti: 23%

2010 – Juli: 45,5% Augusti: 22,1%

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.