Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Svenskarna lånar allt mer

Svenskarna fortsätter att låna mer och mer till konsumtion, särskilt genom att ta dyra blancolån. Julhandeln är för vissa det som får ekonomin att rasa ihop.

- Efter julen och sommaren märker vi att fler får problem med sin ekonomi, säger Marie Råby, skuldrådgivningskonsult i Stockholms stad.

Lån till just julshoppingen är inte nödvändigtvis det som leder till skuldfällan.

- Det är svårt att särskilja krediter och se om själva julhandeln leder till fler fall hos oss. Men julen kan vara ansträngande för hela ens ekonomi och man kan då kanske inte betala någon annan räkning i januari, säger Kent Lindholtz, informatör på Kronofogden.

Statistik från SCB visar att hushållens blancolån hos finansbolagen har ökat med 68 procent de senaste tre åren till nästan 20 miljarder kronor.

Hushållens totala belåning har bara ökat med 37 procent under motsvarande period. Blancolån hos finansbolag är lån utan säkerhet som nästan uteslutande går till konsumtion. De är dessutom dyra eftersom långivaren ställer mindre krav på förmågan att betala tillbaka lånet. Långivaren tar helt enkelt betalt för högre risk. Eftersom kraven på låntagaren är lägre är det ofta personer med lite sämre ekonomi och mindre marginaler som tar blancolån.

Finansbolagens blancolån är en liten del av hushållens totala lån men de är en bra indikator på att svenskarnas lånemönster förändrats och blivit mer riskabelt.

Enligt flera myndigheter har det skett en förändring av svenskarnas inställning till att ta lån och skuldsätta sig.

- Vi har fått ett annat konsumtionsmönster. I stället för att köpa varan kontant lånar vi. Det är den allmänna känslan, säger Johan Terfelt, jurist på Finansinspektionen.

- Det har skett en attitydförändring. I dag är det okej att låna även till konsumtion som det borde vara möjligt att spara till, säger Marie Råby.

Hårdare konkurrens på kreditmarknaden de senaste åren är en förklaring till ökningen av konsumtionslånen. Fler aktörer inklusive storbankerna har gett sig in på marknaden för konsumtionslån. Generellt har kostnaden för att låna också minskat men marknadsföringen har samtidigt blivit mer aggressiv. Reklamen spelar ofta på bekvämlighet och lättillgänglighet.

Mobillån eller sms-lån är det senaste på marknaden. Genom ett kort telefonsamtal kan man låna ett par tusen kronor med en effektiv ränta på flera hundra procent. Enligt en undersökning som Kronofogden gjorde i augusti var unga människor, 18-25 år, överrepresenterade bland dem som hamnat hos Kronofogden på grund av mobillån.

- Faran är att det går för fort. Man hoppar på det snabbaste och så har man pengarna på kontot 15 minuter senare. Det är en skuldfälla för unga och kan leda till en negativ spiral där man till slut blir en evighetsgäldenär, säger Kent Lindholtz.

Lån med säkerhet billigast

Det är aldrig gratis att låna pengar. Reklamen talar ofta om att det är räntefritt eller avgiftsfritt. Men avgiftsfria lån har höga räntor, medan räntefria lån har höga avgifter.

Jämför alltid den effektiva årsräntan som inkluderar alla avgifter och räntor.

Lån med säkerhet är billigare än lån utan säkerhet, blancolån. Ju tryggare säkerhet desto billigare lån.

Kostnaden för ett blancolån varierar kraftigt från under tio procent till flera hundra procent. Butiker och postorderbolag har också höga avgifter eller höga räntor på sina krediter.

Dyrast: Små banklån eller mobillån med korta löptider upp till ett år. En lucka i konsumentkreditlagen gör att långivaren inte behöver redovisa effektiv ränta på lån med kortare löptid än tre månader.

Billigast: Bolån. I stället för att låna till en platt-tv eller en jorden-runt-resa genom ett blancolån eller butikskredit är det billigare att låna med sin bostad som säkerhet.

Medlemslån, som man till exempel kan ta i banken genom sin fackförening, är de billigaste blancolånen.

Det ska bli lättare att få skuldsanering

En ny skuldsaneringslag träder i kraft den 1 januari 2007. Det ska bli enklare och snabbare att ansöka och få besked om skuldsanering.

Gäldenären (den som har skulder) ska ansöka om skuldsanering direkt till Kronofogden. I dag måste man på egen hand först försöka nå en överenskommelse med sina borgenärer (de som lånat ut pengar) innan man får ansöka hos Kronofogden.

Beslut om skuldsanering ska fattas av Kronofogden även om en eller flera borgenärer är emot det. I dag måste tingsrätten fatta beslut om borgenärer motsätter sig en skuldsanering.

Omprövning och upphävande av skuldsanering ska också göras av Kronofogden. I dag görs det av tingsrätten.

Överklagan av Kronofogdens beslut ska göras till tingsrätten.

Kommunernas skuldrådgivning får ett mer uttalat ansvar för att stötta gäldenären under hela skuldsaneringen från ansökan till avslutning.

Skuldernas ålder är viktiga för att få skuldsanering. Vanligtvis måste skulderna vara minst tre år gamla.

Man får leva på existensminimum i fem år om man blir beviljad en skuldsanering. Alla inkomster utöver det går till borgenärerna.

Efter skuldsanering är man fri från sina skulder och betalningsanmärkningar försvinner ur registren.