Motståndet mot euron har ökat kraftigt det senaste halvåret. 60 procent skulle rösta nej om det vore folkomröstning i dag.
När SCB mätte opinionen i november var det 44 procent som ville ha euron mot 42 som var emot.
I majmätningen är de bara 28 procent som vill se euron som valuta i landet. Det senaste halvårets kris i euroområdet med fokus på Grekland har onekligen påverkat svenskarna.
– Rapporteringen har handlat om att det är eurons fel när det egentligen är Greklands, Portugals, Spaniens och Irlands, säger Folkpartiets talesman Carl B Hamilton.
Folkpartiet vill se en ny folkomröstning om euron redan under nästa mandatperiod. Det vill inte Socialdemokraterna.
– Folkpartiet har en riskabel strategi när det gäller Europapolitiken, att tvinga fram en folkomröstning när hela europrojektet är i omstöpning. Det är inte ansvarsfullt, säger Thomas Östros (S), som tror att det skulle bli ett rungande nej som skulle försvåra Sveriges Europasamarbete.
– Människor är kloka. De ser att euron har stora svårigheter och tycker att det är klokt av Sverige att vänta med en diskussion om medlemskap och skjuta på det, säger han.
Han får stöd av finansmarknadsminister Mats Odell.
– Frågan om ett eurointräde fullt ut för Sverige är helt inaktuell tills dess att det är ordning och stabilitet inom eurosamarbetet, säger han.
Män är fortsatt mer positiva till euron än kvinnor, 31 procent jämfört med 24 procent. Men även bland män har andelen positiva minskat kraftigt, från cirka 50 procent i november till 31 procent i maj. Andelen män som skulle rösta nej har ökat från 38 till 58 procent.
Andelen kvinnor som är emot euron var i november 45,6 procent och i maj 61,9 procent.
I november kunde 37,2 procent tänka sig att rösta för euron medan den siffran sjunkit till 24,2 procent i maj.
Inget politiskt parti eller någon särskild yrkeskategori, inklusive företagare, har längre en majoritet av sympatisörer som är för euron.