På valfritt sparkonto med insättningsgaranti i någon av storbankerna får man just nu mellan 0,1 och 2,75 procent i ränta på sparpengarna beroende på vilket konto det handlar om. I snitt fick hushållen 0,9 procent i sparränta på sina nyinsatta pengar i oktober, visar mätningar från Statistiska Centralbyrån, SCB.
Många är missnöjda med den sparränta som banken erbjuder. Bara en enda procent av de tillfrågade var nöjda med räntan de fick på sitt sparkonto vid en undersökning i höstas.
Ett 3-månaders bolån ligger på måndagen, före Riksbankens räntebesked på 3,29 procent. Det kan alltså skilja upp till 3 procentenheter mellan vad du betalar i bolåneränta och vad du tjänar på sparkontot. Ändå ligger sparpengarna kvar och skvalpar på kontot.
– Det är en dålig affär, korkat helt enkelt. Att räntespara samtidigt som vi bolånar måste vara en av svenskarnas sämsta sparval. Det är bara bankerna som tjänar på det, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank till DN.se.
Svenskarna har 1.300 miljarder kronor i räntesparande. Samtidigt har vi 2.204 miljarder kronor i bolån och nästan 170 miljarder kronor i de ännu dyrare konsumtionslånen, enligt SCB:s mätningar.
Att se bolånet som en ekonomisk motor som är värd mycket pengar och har ett stabilt värde, är en bra början, anser Claes Hemberg. Han förklarar med att den som får ned bolånet till 75 procent av bostadens värde får något att gasa och bromsa sin ekonomi med.
– Om man amorterar av lånet så har man lite mer sömsmån så man kan öka på bolånet om man till exempel vill köpa en bil istället för att ta ett dyrare billån, säger han.
Att ha en massa pengar sparade på ett konto som buffert är inget han förespråkar. En månadslön eller två räcker gott om man har råd. Istället ska man låta pengarna arbeta åt en och då är amortering ett riskfritt sparande där man inte drabbas lika hårt av framtida räntehöjningar.
Nu, när räntorna är relativt låga, är ett utmärkt tillfälle att amortera.
Men svenskarna har hittills inte lyssnat särskilt mycket på det örat och många tycker inte att det är mödan värt i någon större utsträckning. 65 procent av svenska bolånekunder amorterar men betydligt fler skulle ha råd att göra det, enligt en undersökning från Sifo. I dyra storstadskommuner kan bolånen vara betydligt större än vad man tror sig ha möjlighet att amortera av. Stockholmarna är sämst i landet på att amortera. Många väljer amorteringsfria lån och räknar med att värdet på bostäderna ska öka. Istället borde det vara tvärtom.
– Där priserna på bostäder ökar där lönar det sig att amortera. Se bostaden som ett räntesparande, säger Claes Hemberg.
I snitt amorterar svenskarna 1,3 procent. En tredjedel amorterar ingenting medan en liten grupp amorterar 3-4 procent. Enligt tidigare siffror från Sifo klarar en av fyra inte av att amortera mer än en symbolisk summa – max 1.000 kronor i månaden.
Om Riksbanken sänker räntan med 0,25 procent och de rörliga bolånen sänks med lika mycket så blir ett bolån på 2 miljoner kronor 290 kronor billigare i månaden. Är det värt att amortera de pengarna?
– Ja, jag tycker absolut att man ska amortera pengarna man inte förväntat sig. Använd dem till något vettigt. Det låter inte som så mycket pengar men det är en tredjedels barnbidrag eller en vanlig löneförhöjning, säger Claes Hemberg.
Men, för det finns ju nästan alltid ett men, den som lånat pengar till ett hus på en ort där priserna inte längre stiger bör avstå från att amortera och istället spara pengar på ett mer lönsamt sätt, genom exempelvis en globalfond eller en Sverigefond med låga avgifter, anser Hemberg.
– Det är inte lönt att amortera av bolånet på en bostad där priserna inte stiger, då betalar man av på något som inte är lika mycket värt, säger han.