– Jag menar att man bör överväga något slags myndighetskrav på amortering av bostadslån. Det är inte bra om lånen har evig löptid, eftersom det uppstår alltför stora risker, framhåller Stefan Ingves.
Det är inte ofta som riksbankschefen intervjuas, men nu utvecklar han sina tankar i en intervju med DN. Bakom sig har han ett år där det har framförts kritik mot Riksbanken för senfärdighet med räntesänkningar och oenighet i direktionen.
Men Stefan Ingves verkar inte särskilt oroad av detta, utan väljer att främst se framåt. Amorteringskrav en av de frågor han vill föra fram:
– Det hänger på bankerna om sådana tvingande krav ska behövas. Bäst skulle vara om de klarade denna uppgift själva, utan tvång utifrån. Finansinspektionen håller på med en undersökning som ska visa hur detta hittills har fungerat.
– Men jag anser att man ska införa tvingande regler om det annars inte händer tillräckligt. Man kan inte bara tycka att någon annan ska göra allting. Om bankerna inte tar ansvaret, så blir det i stället en myndighetsuppgift, framhåller riksbankschefen.
Han avvaktar med svar på frågan hur sådana amorteringskrav för bolån närmare skulle utformas. Det gäller därmed också hur många av svenskarna som i så fall skulle behöva betala tillbaka på sina lån. Bankföreningens rekommendation, som det är frågan om hur den följs, innebär att bankerna ska kräva amortering ned till 75 procent av marknadsvärdet på nya bolån.
För Stefan Ingves är det betydligt fler nya regler än amorteringskravet som finns på agendan. Han anser att det är mer som behöver göras när det gäller bankerna. Enligt honom släpar Sverige efter i vad som kallas makrotillsyn, alltså en bred övervakning av riskerna i det finansiella systemet.
Riksbankschefen vill se ett samlat grepp där man kan överblicka hur olika delar av detta system påverkar varandra. Sedan gäller det också att vid behov kunna ingripa med tillräcklig kraft:
– Det behövs ett regelverk där någon har rätten, men framför allt skyldigheten, att säga ”hit, men inte längre”. I dag har vi inte ett sådant maskineri, vilket är olyckligt.
Riksbankens roll, liksom Finansinspektionens, i ett sådant system utreds för närvarande. Stefan Ingves talar nu helst om de framtida verktygen för makrotillsyn. Dit hör konjunkturvarierande krav på kapitaltäckning, som tvingar bankerna att hålla hårdare i pengarna när tiderna är goda.
– När utvecklingen i ekonomin är god behöver bankerna bygga upp större buffertar. Detta ska inte endast styras av BNP-utvecklingen, utan också av hur snabbt deras utlåning ökar.
Stefan Ingves visar också sympati för två förslag som finansminister Anders Borg förde fram i en DN-intervju. Det ena är en avgift på bankernas upplåning i utländsk valuta. Det andra gäller kassakrav, alltså att bankerna skulle tvingas sätta av en viss andel av utlandsupplåningen på ett konto hos Riksbanken.
– Själv ser jag kassakrav som ett bra instrument. Bankerna skulle i så fall bidra till att täcka kostnaderna för Riksbankens valutareserv som vi har, bland annat, för att kunna hantera deras likviditetsrisker.
I december kom ett plötsligt besked att Riksbanken ska utöka sin valutareserv, som är dess buffert av utländska valutor, med 100 miljarder kronor. Men Stefan Ingves understryker att beslutet var väl förberett och också diskuterat i riksbanksfullmäktige. Han hänvisar till de risker som följer av eurokrisen:
– I en osäker värld vet ingen vad som kan hända. Det rör sig om en försäkring där man får vara glad om det visar sig att den inte behövdes. Den utökade valutareserven kostar en del, men vi vinner också större säkerhet.
Nya regleringar ställer Riksbanken inför större krav på transparens. När det gäller räntebesluten upprättas det protokoll där man kan se vilken bedömning som varje direktionsledamot gör. Men ingen liknande redovisning finns av deras syn på hur banksystemet fungerar.
– Här återstår ännu att höja ribban. Jag kan inte säga hur ett protokoll om finansiell stabilitet skulle se ut, men det blir viktigare när makrotillsynen kommer på plats, poängterar Stefan Ingves.
Han ser fler stora utmaningar inför de närmaste åren. Ekonomin i Sverige och världen ska återgå mot ett nytt normalläge efter krisen, där frågan blir vad det betyder för kommande räntor. Sverige måste bestämma sig om sitt förhållande till den nya bankunionen och andra finansiella strukturer som byggs upp inom euroområdet.
– Tåget går nu och vi kan inte bestämma farten.
Läs också: S: Regeringen bör lyssna på Ingves