– Störst ökning av antalet personer med skulder sker bland dem som har eller haft en relativt hög inkomst. Vår slutsats är att de som haft en hög inkomst och blivit arbetslösa inte klarat av den omställningen. Den förändringen är direkt kopplad till lågkonjunkturen, säger Jonas Åkerman, vice vd för kreditföretaget Soliditet som sammanställt statistiken.

Svenskarnas skulder hos Kronofogden har aldrig varit större. Skulderna har ökat med nio procent i år till 64 miljarder kronor. Däremot har antalet skuldsatta minskat — från 363.558 till 359.961 personer.

Allt fler över 60 år har under de senaste året hamnat hos Kronofogden, vilket enligt Jonas Åkerman beror på att pensionärerna inte fått del av samma inkomstökningar som andra grupper de senaste åren. Men det är inte hela förklaringen.

– Vi ser även att den gruppen har nya konsumtionsmönster. De har tidigare varit väldigt restriktiva med att ta lån och skuldsätta sig, men där ser vi nya mönster. Den här gruppen köper och lånar mer än man gjort tidigare och tar mer korta och snabba lån.

Finanskrisen har enligt Jonas Åkerman fått ett tydligt geografiskt genomslag i statistiken. De södra länen har en mycket större ökning av antalet skuldsatta än Norrlandslänen, som klarat sig mycket bättre.

– De län som har drabbats mest av lågkonjunkturen i form av företagskonkurser ligger högst upp i skuldstatistiken. Här ser man en väldigt tydlig koppling mellan näringslivet och vad som händer i privatekonomin.

Under 2006 och 2007 sjönk den totala skulden till Kronofogden, men när finanskrisen slog till började skulderna växa. Under 2009 har skulden fortsatt öka, men i något långsammare tempo.

– De som har ett arbete har ett väldigt gynnsamt läge i dag. Frågan är vad som händer om arbetslösheten fortsätter att stiga samtidigt som konjunkturen går uppåt och räntorna stiger. Det tror vi skulle slå väldigt hårt mot privatekonomin, säger Jonas Åkerman.