Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svenskt bolag lyxinredde hotell åt ministerns son

Svenska bolag har gjort affärer med skalbolag som används för mutor och pengatvätt av diktaturen Azerbajdzjans regering och presidentens familj.

Bland annat har ett Stockholmsföretag inrett ett lyxhotell ägt av sonen till arbets- och socialministern i landet.

– De svenska bolagen har inte tagit sitt fulla ansvar, säger Louise Brown vid Transparency International Sverige.

Den stora mut- och pengatvättshärvan som avslöjats av journalistnätverket OCCPR utreds just nu av Europarådet.

Via skalbolag kopplade till Azerbajdzjans regering har över 20 miljarder kronor använts till att tvätta pengar och muta journalister och EU-politiker. Utbetalningar har även skett till personer i och nära landets regering. Transaktioner har också gått till en stor mängd företag, däribland nio svenska.

I förra veckan avslöjade DN att Ericsson AB fick 4,4 miljoner kronor för "telekomtjänster- och produkter" åt en kund, via ett av skalbolagen, LCM Alliance.

Nu kan DN berätta att Stockholmsföretaget Living Design AB kontrakterades för att designa inredningen på Sheraton Hotell i staden Ismayilli, för närmare 1 miljon kronor.

Hotellet ägs av företaget IRE Improtex Real Estate, vars vd är Vugar Alakbarov, son till Azerbajdzjans arbets- och socialminister Fizuli Alakbarov.

Men fakturan betalades inte av företaget, utan av LCM Alliance.

– Vi känner inte till LCM Alliance och vet inte varför de betalat fakturan för det här jobbet, säger Living Designs ekonomichef Urban Larsson.

Han upplever sammanhanget som det egna företaget dykt upp i som olustigt.

– Det känns inte roligt. Men det är ju inte förvånande, med tanke på hur mycket korruption som förekommer i de här länderna.

Efter att ha varit i kontakt med de övriga svenska bolagen, uppger samtliga till DN att de inte känner till de två skalbolag, Metastar Invest och LCM Alliance, som betalat dem.

SSAB Emea AB fick en faktura på 68 000 kronor betalad av ett av bolagen 2013.

– Vi har upptäckt att det är en kund och ett fakturanummer som vi inte känner igen. Vi har sedan på olika sätt, under en längre tid, försökt att spåra betalningen, men inte lyckats. Vi kan därför inte förklara varför pengarna har kommit till oss. Vi kommer nu att se över våra rutiner ytterligare för att se hur vi kan förbättra våra kontroller och rutiner för att förhindra betalningar från okända aktörer, säger SSAB:s presschef Viktoria Karsberg till DN.

Ecofix AB fick 470.000 kronor för tapetlimspulver till en annan kund.

– Varför pengarna kommit från LCM Alliance har vi ingen förklaring till, säger vd:n Fredrik Blum.

Kim Andrew, chefsåklagare vid riksenheten mot korruption, menar att upplägget är typiskt för skattebrott, men påpekar att det inte är säkert att de svenska bolagen gjort något brottsligt. Han har tagit del av rapporteringen om härvan i världspressen.

– Men det finns i nuläget ingenting som föranlett att vi vidtagit några åtgärder härifrån.

Louise Brown, antikorruptionsrevisor och styrelseledamot i Transparency international Sverige, anser dock att bolagen inte tagit sitt fulla ansvar.

– Att betalning kommer från en annan part än kunden, är en typisk varningssignal. Som bolag har man ett ansvar att skaffa sig kunskap om vem man har att göra med; både vem kunden och agenten är. Särskilt när man verkar i länder där korruption är vanligt förekommande.

Enligt Brown bör bolag ställa frågor om mellanhänderna kunderna använder sig av, för att utreda om det handlar om brevlådeföretag.

– Om grunden för affärsupplägget inte verkar rationell eller inte är helt transparent, bör man göra en analys för att bedöma om det är värt att gå vidare. Vad innebär det för ett bolag, om det kommer fram att man har affärer med familjer i regeringen i en diktatur? Bidrar man till att upprätthålla regimens dolda ekonomiska makt, bidrar man också till diktaturens fortsatta förtryck av befolkningen.

Den azerbajdzjanska korruptionshärvan – detta har hänt:

Den senaste veckan har en stor mut- och pengatvättshärvan avslöjats av journalistnätverket OCCPR. Den har sin kärna i fyra skalbolag registrerade i Storbritannien, som via offshorebolag kan kopplas till Azerbajdzjans regering och president Ilham Aliyevs familj.

Information om tusentals transaktioner, till ett värde av sammanlagt över 20 miljarder kronor, har läckt från Danske Bank till den danska tidningen Berlingske och vidare till journalistnätverket.

Bland betalningsmottagarna finns bland andra högt uppsatta politiker, och journalister och medlemmar i Europarådets parlamentariska församling, som talat emot att landet skulle vara en diktatur och motsatt sig att övergrepp mot mänskliga rättigheter skulle ha skett där.

Bland de företag som har tagit emot pengar från de fyra skalbolagen i härvan finns nio svenska, bland andra Ericsson AB.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.