Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Svenskt ja till finanspakten

Sverige ska ansluta sig till euroländernas finanspakt. Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt uppfylls kraven på svenskt inflytande och en plats på eurotoppmötena.

Reinfeldt var nöjd när han som en av de första lämnade EU-toppmötet i Bryssel på måndagskvällen. Han hävdade att alla krav som riksdagen ställt för ett svenskt deltagande blivit uppfyllda. Av EU:s 27-länder var det bara Storbritannien och Tjeckien som inte aviserade avsikt att delta.

Paktens krav på nationella budgetregler blir bara bindande för euro-länder.

– Det euroländerna ska göra är vad Sverige gjort de senaste 15 åren, sade Reinfeldt.

Han var också nöjd med att Sveriges rätt att själv bestämma om euron ska införas tydligt står inskrivet i pakten och att Sverige garanteras att få delta vid minst ett eurotoppmöte per år.

– Attityden att stänga världen ute skapar inte välfärd och tillväxt i Sverige, tvärtom, sade Reinfeldt, som betonade att stabila statsfinanser i eurozonen är bra för svensk export.

Förutom att Sverige garanteras att vara med på ett eurotoppmöte per år, så får icke euroländer även vara med när euroländerna diskuterar konkurrenskraft, förändringrar i eurozonens globala struktur och i fundamentala regler för valutaunionen.

Därmed anser Reinfeldt att alla de krav som Socialdemokraterna ställde i riksdagens EU-nämnd för att säga ja till pakten nu uppfyllts.

– Får jag ett mandat från EU-nämnden så måste jag agera utifrån det, sade han.

EU-toppmötet hölls i ett ovanligt lugnt Bryssel. Den första generalstrejken i landet på många år fick bussar, tåg och tunnelbana att stå stilla och många att stanna hemma. Strejken var en protest mot de nedskärningar Belgien, liksom många andra skuldtyngda euroländer, tvingas genomföra.

Tanken är att finanspakten ska skapa förtroende för euroländernas offentliga finanser. Till exempel ställs kravet att varje land i sin nationella lagstiftning ska införa en regel att det strukturella budgetunderskottet inte får vara större än 0,5 procent av BNP. Om en sådan lag inte införs kan de dras inför EU:s domstol.

Det bankruttmässiga Grekland fortsatte att vara ett huvudbry för euroländerna. Ett tyskt förslag, som cirkulerats inför mötet, väckte starka känslor. Tyskland vill att en särskild kommissionär ska få i uppgift att övervaka Greklands budget och ha rätt att lägga in sitt veto mot utgifter. Det förslaget fanns det olika åsikter om.

– Jag är starkt emot idén om att införa en kommissionär med det uppdraget enbart gentemot Grekland. Det är inte acceptabelt, sade Jean-Claude Juncker, eurogruppens ledare, före mötet.

• Euroländerna måste förbinda sig

• Euroländerna måste förbinda sig i lag att inte ha större budgetunderskott än 0,5 procent av BNP.
• Om länderna avviker från disciplinreglerna ska åtgärder genast vidtas.
• Eurotoppmöten ska hållas minst två gånger om året. Icke-euroländer som anslutit sig till pakten bjuds in minst en gång per år, samt när vissa frågor diskuteras, till exempel konkurrenskraft.
• Icke-euroländer som ansluter sig blir inte bundna av reglerna, om de inte själva vill.
• EU:s domstol kan döma ett land att betala böter om det inte inför budgetkraven i sin lag. Böterna ska gå till den permanenta krisfonden ESM.
• För att ett euroland ska kunna få stöd ur ESM i framtiden måste det ha förbundit sig till paktens regler.
• Storbritannien har sagt klart nej till pakten. Inte heller Tjeckien har sagt ja.
• Pakten ska formellt undertecknas på EU-toppmötet den 1 och 2 mars. (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.