Sverige bör gå med i EU:s nya finanspakt, anser Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson. Det ger en möjlighet att vara med när beslut fattas.
– Det vore högst rimligt att vi deltog i finanspakten. Vi kommer ändå att kunna föra den finanspolitik som vi vill. Att vara med ger oss möjligheten att vara där besluten fattas. Det vore synd om Sverige missar den möjligheten, sade Cecilia Hermansson i samband med att Swedbank presenterade en ny konjunkturrapport.
Det är en ganska dyster bild Swedbank målar upp av världsekonomin och framför allt euroområdet framöver. I sitt ljusaste scenario som man anser inträffar med 55 procents sannolikhet, tar euroområdet små steg framåt mot att lösa krisen. Men det blir ingen lätt resa. Ekonomin snärjs av kärv finanspolitik och stram kreditgivning. Tillväxten i Sverige blir knappt 0,6 procent i år, medan euroområdets ekonomi backar med 0,3 procent. Det är en klart mycket sämre utveckling än vad Swedbank räknade med i oktober.
Och risken för att det blir värre bedöms som ganska stor. Swedbank ser en 40-procentig sannolikhet för att euroområdet går in i en period med fortsatt kräftgång och att hela den globala ekonomin står på randen till recession. Här fortsätter räntorna att stiga kraftigt i de länder som kämpar med en stor skuldbörda och både stater och banker får svårt att finansiera sig. Skillnaderna mellan nord och syd ökar, liksom risken för social oro. Svensk ekonomi sjunker och återhämtningen skjuts på framtiden.
En avgörande faktor för vilken väg ekonomin tar är hur snabbt EU:s politiker beslutar om lösningar på krisen. Risken är att finanspakten försenas av nationella parlament eller att till exempel Irland anser att det krävs en folkomröstning. Det är inte heller säkert att finansmarknaderna upplever åtgärderna som tillräckliga. Här finns också risken för att Grekland inte lyckas komma överens om nedskrivningen av skulden. Då får inte landet nästa nödlån från EU:s stödfond och kan tvingas ställa in betalningarna.