EU-kommissionen är oroad för en svensk bolånebubbla och sätter därför Sverige under lupp. Det kan leda till krav på regeringen på snabba åtgärder.
Den här första varningsrapporten är ett resultat av de ökade maktbefogenheter som EU-kommissionen fått för att kunna förhindra nya skuldkriser. I december i fjol trädde sex nya lagar i kraft och EU-finanskommissionären Olli Rehn har haft bråttom att visa att han är beredd att utnyttja de nya lagarna till fullo.
– Den senaste krisen visar vilka stora risker ekonomiska obalanser har för välfärden i ett land och för hela EU. Nu ska vi tackla sådana problem tidigt i ett nytt sorts partnerskap med medlemsländerna, sade Rehn på tisdagens presskonferens.
EU-kommissionen har granskat medlemsländernas ekonomier på tio olika områden, bland annat export, betalningsbalans, arbetslöshet, lönekostnader, skulder och huspriser.
De svenska hushållens skuldnivå ligger bland de fem högsta i EU, motsvarande 237 procent av bruttonationalprodukten. Kommissionen pekar också på att fastighetspriserna stigit kraftigt under de senaste femton åren och först på senare tid gått ned något.
Finansminister Anders Borg håller med kommissionen om att hushållens skuldsättning är ett problem, men han anser att regeringen redan börjat agera.
– Vi har vidtagit en lång rad åtgärder för att stärka robustheten i banksektorn och hushållssektorn, sade Borg till journalisterna efter en riksdagsdebatt. Han pekade på de skärpta kapitaltäckningskraven för bankerna och lånetaket vid bostadsköp för hushållen.
EU-kommissionen varnar också för att den svenska exporten förlorat marknadsandelar och att fastighetsinvesteringarna ligger på en låg nivå. Samtidigt kritiseras Sverige för de stora överskotten i bytesbalansen, som kommissionen anser delvis beror på en låg investeringsnivå.
Anders Borg håller inte med om den kritiken utan menar att det är länder med stora underskott som måste stärka sin konkurrenskraft.
Kommissionen ska nu göra en fördjupad granskning av de utpekade länderna tillsammans med regeringarna utifrån den senaste utvecklingen. I maj tar kommissionen ställning till vilka länder som ska få direkta rekommendationer med krav på åtgärder.
Om kraven ignoreras kan det i förlängningen leda till beslut om dryga sanktioner mot utpekade euroländer.