Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Sverige får ta smällen om Nordea krisar

Nordea har tillgångar, bland annat utlåning och värdepapper på 6.000 miljarder kronor medan Sveriges BNP är knappt 4.000 miljarder.
Nordea har tillgångar, bland annat utlåning och värdepapper på 6.000 miljarder kronor medan Sveriges BNP är knappt 4.000 miljarder. Foto: Anders Lundqvist

Nordea vill skrota sina utländska dotterbolag så att Sverige får nästan hela ansvaret för banken, som är större än landets BNP. I en stor kris kan bördan bli tung.

– Stora banker i behov av nödkrediter kommer i vissa fall att behöva knacka på hos Riksbanken, säger bankens chef för finansiell stabilitet, Kasper Roszbach.

Samtidigt som varningar om bubblor och kommande kriser ökar pågår i tysthet en stor förändring av Sveriges bankväsende. Både Nordea och SEB vill göra om sin struktur. I Nordeas fall har Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken engagerat sig.

Banken är lika stor som alla de andra tre storbankerna tillsammans och är dessutom utsedd till globalt systemviktig bank, vilket endast 30 av världens banker är.

I dagsläget har Nordea sitt moderbolag och sitt huvudkontor i Stockholm medan banken har dotterbolag i Finland, Danmark och Norge. Nu vill Nordea göra om dotterbolagen till filialer under det svenska moderbolaget för att förenkla bankens struktur och göra den effektivare. På så vis slipper banken bland annat att dotterbolagen har egna styrelser.

Men för Sveriges del betyder det att ansvaret för Nordea till stor del förs över hit. Och det ansvaret är blytungt. Nordea har tillgångar, bland annat utlåning och värdepapper på 6.000 miljarder kronor medan Sveriges BNP är knappt 4.000 miljarder. Totalt är de fyra storbankernas tillgångar nästan 3,5 gånger så stora som Sveriges BNP.

I en eventuell framtida kris kan det bli en synnerligen tung börda för svenska skattebetalare. Det kan betyda nedskärningar i välfärden för att rädda banken. I den senaste finanskrisen sköt Islands banksektor, som var enorm i förhållandet till öns övriga ekonomi, landets finanser i sank.

Om aktieägarna nickar bifall på Nordeas stämma i mars ska banken lämna in en ansökan om omstruktureringen till Finansinspektionen. Stämman väntas klubba förslaget och redan nu följer Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken noga Nordeas planer.

– Även om det är Finansinspektionen som granskar ärendet när Nordea lämnar in en ansökan, så har svenska myndigheter en tradition av samråd i stabilitetsviktiga frågor, säger Uldis Cerps, chef för banktillsynen på Finansinspektionen.

Riksbanken skriver i sin senaste stabilitetsrapport att Nordeas planer på att göra dotterbankerna till filialer innebär "en stor förändring i det svenska banksystemet". Sverige får huvudansvaret för både tillsynen och ett eventuellt övertagande vid en kris, både av den svenska delen och de utländska delarna, som i dag utgör tre fjärdedelar, enligt Riksbanken. Med andra ord riskerar vi skattebetalare att få driva banken.

Riksbankschefen Stefan Ingves varnade före jul i en intervju i Svenska Dagbladet för att bankerna har för lite eget kapital med tanke på att de är väldigt stora i förhållande till den svenska ekonomin. På papperet ser deras kapital bra ut, men det beror på att de har ändrat hur de viktar olika risker. Stefan Ingves hävdade i intervjun att bankerna egentligen inte har mycket mer eget kapital nu än före finanskrisen.

Om en skakig storbank behöver hjälp med sin likviditet, det vill säga sin betalningsförmåga, blir det Riksbanken som får gå in genom att ge banken lån.

– Stora banker i behov av nödkrediter kommer i vissa fall att behöva knacka på hos Riksbanken och med Nordeas planerade omgörning skulle Riksbanken få ett större ansvar för likviditetsstöd än förut. I dag har även centralbankerna i Norge, Danmark och Finland ett ansvar, säger Kasper Roszbach, chef för finansiell stabilitet på Riksbanken.

Att även den betydligt mindre banken SEB vill göra sin tyska dotterbank till filial ses inte som ett lika stort problem. SEB:s koncernchef Annika Falkengren pekar, liksom Nordeas chefer, på att det skulle förenkla bankens struktur.

– Det är lättare att sköta en filialbank än en dotterbank med tysk styrelse. Vi har redan filialer i Danmark, Norge och Finland, säger hon.

Alla tre myndigheterna – Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen – tittar noga på Nordeas koncentration till Sverige. En ompositionering som bland annat betyder att ansvaret för insättningsgarantin på 100 000 euro, i dagsläget 935 000 kronor, per bankkund hamnar här.

Tanken är dock att Nordea betalar in pengar till den svenska garantin för att även skydda sparare i Finland, Danmark och Norge. Dessutom ska Nordea betala in betydligt mer för tillsynen, som sköts av Finansinspektionen, än tidigare.

– Tillsynsavgiften betalar Nordea in till finansdepartementet och regeringen bestämmer hur den fördelas, säger Kasper Roszbach.

Riksgäldschefen Hans Lindblad pekar på att det så kallade krishanteringsdirektivet, som trädde i kraft 1 februari, gör att skattebetalarna ska gå fria om en storbank kommer på obestånd.

– Det är mycket viktigt att den som får ta del av vinsten när banken går bra också är den som får bära förlusten när den inte går bra, säger Hans Lindblad.

Det hela går ut på att Riksgälden griper in när en storbank riskerar att fallera, så kallad resolution. Aktieägarna tappar alla sina aktier. Långivarna får se sina skuldebrev bli nedskrivna och delvis omvandlade till aktier i banken. Långivarna blir bankens nya ägare. Samtidigt går skattebetalarna fria. Kunder med under 100.000 euro i banken ska också klara sig helskinnade.

Detta är grundtanken. Men i finanskriser brukar länder ta till extraordinära åtgärder, som Island och Cypern (se artikel härintill). Sverige är inte heller med i EU:s bankunion, där den Europeiska Centralbanken, ECB, övervakar de största bankerna.

Snart kommer Riksgälden med en remisspromemoria på hur mycket kapital och vissa sorters skulder som bankerna måste ha för att täcka förluster i en kris. (Det så kallade MREL, Minimum Requirement for own funds and Eligible Liabilities).

Frågan är hur Finansinspektionen ställer sig till Nordeas ansökan. Men även om projektet stöter på patrull hos myndigheterna ska moderbolaget stanna i Sverige, enligt Nordeas koncernchef Casper von Koskull.

– Vi har inga planer på att flytta från Sverige, säger han.

Läs också: Bankerna drog Island med sig i kraschen

Foto:

Detta händer vid en kris

Vid en kris, till exempel vid en global finanskris eller om priset på kommersiella fastigheter kollapsar, kan banker drabbas av stora förluster. Om en svensk bank som bedöms som viktig för den finansiella stabiliteten blir skakig är tanken att det ska gå till så här:

  1. Riksbanken tillför likviditet genom att ge banken lån mot säkerheter. Riksbanken hjälper bara till så länge banken är solvent, det vill säga har tillräckliga ekonomiska tillgångar och inte är konkursmässig.
  2. Om inte det eller andra åtgärder hjälper så griper Riksgälden in och försätter banken i så kallad resolution. Om förlusterna är stora blir ägarnas aktier då värdelösa. Vid riktigt stora förluster skrivs långivarnas skuldebrev ned så att de blir mindre värda. Dessutom omvandlas en del av lånen till aktier i banken. Då blir långivarna bankens nya ägare. På så vis är det tänkt att skattebetalarna ska gå fria.
  3. Kunder som har mindre än 100.000 euro, i dagsläget 935.000 kronor, på sina konton i banken klarar sig tack vare insättningsgarantin. De som har större belopp än så på banken får 100.000 euro och tappar resten.
Fakta. Nordeas planer
  1. Nordea har sitt moderbolag och sitt huvudkontor i Stockholm medan banken har dotterbolag i Finland, Danmark och Norge. Varje dotterbolag har en egen organisation och en egen styrelse. Nu vill Nordea göra om dotterbolagen till filialer under det svenska moderbolaget. Då skulle banken kunna integrera dem bättre, bland annat skulle dotterbolagens styrelser försvinna och banken få en enklare struktur med mindre administration. Banken skulle helt enkelt bli effektivare.
  2. Aktieägarna beslutar om omstruktureringen på årsstämman 17 mars.
  3. Om stämman nickar bifall ansöker Nordea hos Finansinspektionen, och myndigheter i övriga länder, om att få göra förändringen.
  4. Om myndigheterna godkänner upplägget skrider Nordea till verket i början av år 2017.
  5. Effekten blir då att större delen av det ekonomiska ansvaret för att rädda banken vid en eventuell kris hamnar i Sverige.