Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Sverige förlorare i EU:s budgetbråk

David Cameron trycker på för att EU:s budgetbråk ska lösas på politisk väg. I rådande läge får Sverige tillbaka 1,2 miljarder kronor på sin avgift till unionen, något som kan gå om intet om annan överenskommelse nås.
David Cameron trycker på för att EU:s budgetbråk ska lösas på politisk väg. I rådande läge får Sverige tillbaka 1,2 miljarder kronor på sin avgift till unionen, något som kan gå om intet om annan överenskommelse nås. Foto: Stefan Rousseau / AP

Storbritannien har slagit på stora trumman och vill inte betala. Men förslaget till lösning på budgetbråket i EU går bara delvis regeringen i London till mötes – och Sverige förlorar.

På fredag ska höstens stora budgetbråk i EU lösas. Det är förhoppningen, men frågan är hur det går.

Bakgrunden är den justering av EU-ländernas medlemsavgifter som sker varje år och som bygger på statistik rörande ländernas BNI, bruttonationalprodukt, och moms.

I år har beräkningarna gjorts på ett nytt sätt vilket leder till ovanligt stora förändringar.

Särskilt hårt slår årets justering mot Storbritannien som netto ska betala ytterligare 2,1 miljarder euro senast den 1 december. Nederländerna ska också betala mer – liksom till exempel Grekland och Italien.

Sverige, Tyskland, Frankrike och en del andra länder ska däremot få tillbaka pengar. För Sverige handlar det om ett plus på motsvarande 1,2 miljarder kronor.

Brittiske premiärministern David Cameron har protesterat högljutt och vid toppmötet i slutet av oktober krävde han att avgifterna ska fastställas politiskt, inte av tjänstemän.

EU:s finansministrar hade därför en första diskussion förra veckan och häromdagen presenterade kommissionen ett kompromissförslag som ska behandlas i dag.

Förslaget innebär nya regler för ”exceptionella omständigheter”. Betalningskraven kan då skjutas upp till september nästa år och länderna behöver inte betala ränta på avgiften som återstår.

Storbritannien sägs också ha fått löfte om att i förväg räkna av rabatten på landets medlemsavgift, vilket skulle leda till att kravet på regeringen i London halveras. Frågan är förstås om det räcker för att dämpa kritiken i Storbritannien.

För Sverige innebär en kompromiss att återbetalningen blir mindre än beräknat. Max Elger, statssekreterare i finansdepartementet, deltar i fredagens möte och regeringen tycks beredd att släppa en del av de pengar som EU egentligen ska betala tillbaka.

Finansminister Magdalena Andersson förklarade efter förra veckans möte att beräkningarna kan slå åt annat håll nästa gång och att Sverige därför har intresse av att reglerna blir mer flexibla.

Fakta. EU:s medlemsavgifter

Avgiften till EU bestäms utifrån ländernas bruttonationalinkomst (BNI), momsinkomster samt tullar och avgifter vid handel.

Sverige ska betala 40.1 miljarder kronor till EU 2015 – men får tillbaka 10. 3 miljarder i olika stöd. Nettoavgiften är därför 29.7 miljarder kronor

Storbritannien har rabatt på medlemsavgiften – och sedan ett par år får också Sverige viss rabatt

I slutet av varje år görs en justering av avgiften och enligt årets beräkningar, som ska diskuteras under dagens EU-möte, ska Sverige få tillbaka 1,2 miljarder kronor

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.