Sverige lägger mest pengar inom OECD på äldrevård i förhållande till storleken på ekonomin. Det är också det land inom OECD som har flest anställda inom äldrevården, sett till andelen invånare över 80 år.
I den nya OECD-rapporten Help Wanted? framgår att 3,6 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) gick till äldrevård 2008. Tvåa kom Nederländerna med 3,5 procent och trea Norge och Finland med 2,2 procent vardera.
Omkring 1,3 personer per 1.000 80–åringar arbetar inom äldrevården i Sverige, klart över tvåan Norge med 0,9.
Räknar man hur mycket länderna lägger på äldrevård per capita kommer Sverige tvåa med 1.332 USA–dollar, medan Nederländerna toppar med 1.431.
I OECD:s siffror ingår såväl offentligt som privat finansierade lösningar – däremot inte insatser som utförs av familjemedlemmar. Sverige är ett typexempel på ett land med en hög grad av professionaliserad äldrevård. Länder som Tjeckien och Polen finns i den andra änden av skalan.
Det är tydligt att Sverige är ett av de länder som till störst andel finansierar äldrevården med skattepengar, något som OECD förordar. Däremot väcker det frågor om hur resurserna ska räcka i förlängningen när andelen gamla ökar, står det i rapporten.
Det är väldigt svårt att jämföra kvalitet på vården ens mellan länder med likartade system och resursnivåer, enligt Gert Alaby, utredare i äldrefrågor på Socialstyrelsen.
– Vi har legat i topp under en lång följd av år, säger Alaby.
Likväl kan det finnas brister, men just nu är det mindre en resursfråga och mer en diskussion om hur resurserna bästa kan användas, anser han.
– Vi är bäst i den meningen att vi har den mest utbyggda äldreomsorgen – alltså offentligt finansierad omsorg. Det säger alltså något om ambitionsnivån. I den här delen av världen har vi ju som ideal att ansvaret inte ska ligga på de enskilda familjerna, säger Roger Molin, biträdande chef för Sveriges Kommuners och Landstings avdelning för vård och omsorg.
Det faktum att svensk äldreomsorg med jämna mellanrum kritiseras för underbemanning eller fall av vanvård talar inte emot att kvaliteten är relativt god, anser han.
– Vi har ett transparent sätt att följa olika kvalitetsaspekter och då får vi ibland en väldigt kritisk diskussion om brister. Men redovisar man inte går det heller inte att komma till rätta med svagheterna, säger han.
Uppgifterna från de olika länderna är i huvudsak från 2008.