Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Sveriges ekonomi växer mer än väntat

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svensk ekonomi går på högfart och växte med 4,5 procent sista kvartalet förra året. Nu bör Riksbanken vila på hanen. Annars riskerar Sverige överhettning och osunda bubblor som kan spricka, varnar ekonomer.

En BNP-tillväxt på 4,5 procent på årsbasis är snabbare än vad konjunkturmakarna hade räknat med. Och tillväxten sker på bred front. Hjulen rullar snabbare både i Sverige och på exportmarknaden. Till det kommer att förra årets kraftiga ökning av flyktinginvandring ökar den offentliga konsumtionen. Resultatet blir att Sverige nu är det land som tillsammans med Polen och Estland växer snabbast i EU.

Det är förstås positivt. Samtidigt är situationen exceptionell. Till skillnad från vid normala förhållanden har tillväxten hittills inte gett något större utslag i inflationen, i januari var den 0,8 procent, och Riksbanken fortsätter sin ihärdiga jakt på att nå inflationsmålet på 2 procent.

Styrräntan är nu nere på -0,5 procent och bidrar till att elda på ekonomin. Det är inte hållbart i längden, menar Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

– Vi ser risker för både överhettning och flaskhalsar. Jag har redan mött många företag som säger att de har brist på kompetens. På Nordea varnade vi redan i början av 2015 för att ekonomin så stark att räntan inte behöver sänkas mer. Det står jag fast vid, säger hon.

Hon tycker Riksbankens jakt på att nå inflationsmålet drivs i absurdum.

– Det känns nästan som om verktyget inflationsmålet har blivit viktigare än verkligheten.

Hon menar att i stället borde Riksbanken pedagogiskt förklara att det i nuläget kanske tar lite längre tid att nå målet.

– Vi har en annan situation i dag. Ta byggsektorn till exempel. Hade vi haft den brist på kompetens vi ser där för några år sedan hade lönerna stigit och de driver inflation. Men nu gör de inte det. Människor kommer utifrån och lönetrycket har blivit mer globalt. Det gör det svårare att få upp inflationen.

Annika Winsth pekar på risken att den negativa räntan driver på hushållens skulder. Riksbanken har uppmanat Finansinspektionen och politikerna att göra mer för att hejda den utvecklingen.

– Men en Riksbank kan inte stoppa huvudet i sanden då man sitter på det viktigaste signalverktyget, räntan, till hushållen.

Att inflationen är låg har dessutom gett hushållen mer pengar över i plånboken och bidragit till den tillväxt som nu syns. Konsumtionen ökade med 2,6 procent under hela 2015.

Att höja räntan i dagsläget lär dock inte vara aktuellt, eftersom den europeiska centralbanken, ECB, flaggat för ytterligare åtgärder. Och Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet, menar att för att en räntehöjning skulle bita på hushållen skuldsättning behöver den vara så stor att tillväxten bryts.

– Det är ingen möjlig väg.

Positivt i den senaste statistiken är att exporten nu har tagit fart och gav det starkaste bidraget till tillväxten. Jesper Hansson menar att det beror på att ekonomin i Europa ser lite bättre ut än 2014. Dessutom har exportföretagen draghjälp av en svagare krona.

Regeringen välkomnade måndagens BNP-siffra och statsminister Stefan Löfven passade på att ge en känga åt de borgerliga politiker som vill se lägre lägsta löner för att få in invandrare på arbetsmarknaden.

– Vi har bland de högsta tillväxterna i hela EU, arbetslösheten sjunker, sysselsättningen går upp, investeringarna ökar mer än i de allra flesta andra länderna i EU. Äntligen tar vi marknadsandelar för svensk export. Så någonting går rätt precis nu. Att då komma med förslag om att vi måste sänka lönerna för att det här ska gå bättre, det talar mot bättre vetande, sade han till TT vid ett besök på ett äldreboende i Rågsved i södra Stockholm.