Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat. Samtidigt har andelen av befolkningen som lever under fattigdomsstrecket minskat, visar en rapport från Socialstyrelsen.
Att inkomstskillnaderna i Sverige ökade mellan 2000 och 2007 berodde på att de högavlönade fick större lönelyft.
Andelen av befolkningen som lever under fattigdomsstrecket minskade från 11 till 5 procent mellan 1997 och 2007, visar rapporten Social rapport 2010 från Socialstyrelsen, som beskriver utvecklingen av sociala problem och riskutsatta grupper 1990—2007.
De som löper störst risk för fattigdom är ungdomar, ensamstående mammor och invandrare. Även allvarlig sjukdom leder ofta till försämrad ekonomi, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Den långvariga fattigdomen har minskat, men blivit mer koncentrerad till invandrare. Av de som haft ekonomiskt bistånd (socialbidrag) i fem år eller mer är över 60 procent födda utomlands.
"Kopplingen mellan ekonomisk och etnisk segregation är tydlig", står det i pressmeddelandet.
En annan fråga som tas upp i rapporten är ungdomsarbetslösheten, som är tre gånger högre än arbetslösheten bland medelålders.
Barn och ungdomar som placeras i samhällets vård är en särskilt utsatt grupp i samhället, enligt rapporten. Bland annat har dessa barn större risk för framtida psykosociala problem, och deras grundskolebetyg är betydligt sämre än andra barns.
"Att långvarig familjehemsvård i sin nuvarande form inte förbättrar utsatta barns framtidsutsikter är ett misslyckande för samhället", säger Håkan Ceder, överdirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.